Karl Arvid Ollas, älskade morfar!
Jag kommer sakna dig och din inställning till livet något enormt. Du var unik och en stor man i mina och mångas ögon. De dagarna regnet öste ner hos dig på ”Knoppen” kikade du ut ur ditt favoritfönster och undrade om det minsann inte höll på att spricka upp ”där borta”?
När cancern för 8 veckor sen blev ett faktum har du aldrig varit bitter eller släppt livet. Du har tagit vara på varje liten del och gjort något positivt utav det. När mormor gick bort för 9 år sen gjorde du precis samma sak. ”Det är tack vare Er” säger du alltid när man frågar hur du kunnat göra det. Tack vare oss? Vad har vi gjort? Hälsat på och ringt lite då och då. Jag förstår inte hur Du kan.. kunde leva som Du gjorde. Vilken enorm gåva. Jag ska försöka lära mig så mycket som möjligt av det och ta med mig det vidare i mitt liv och till mina barn i framtiden. Jag ska berätta om min morfar och alla hans historier och äventyr.
Din humor och den lille ”spillevinken” inom dig var magisk. Jag minns när vi kom in på hemmet för första gången och du sprang iväg utan rullatorn, den ”glömde du”. Efter en repa kommer du tillbaka och konstaterar krasst, med en ålder av 92, att alla andra på hemmet kändes så gamla och sjuka. Hallå?! Haha, jag skrattar även en dag som denna åt dina små uttryck och komiska inslag.
Som du kämpat de här 2 månaderna, varit positiv och sett ljuset i allt, även fast cancern sakta med säkert tagit över din kropp. Du som alltid var van vid att klara dig själv utan sjukdomar och besvär. Jag är så oerhört tacksam & glad för att jag har fått ha dig i hela mitt liv, för att jag fått ha dig som morfar och vän. Du är min hjälte. Jag älskar dig morfar, och som du skulle sagt;
Hälsa bröderna i Filippi.
* 16 april 1919
† 16 mars 2012
Tack för alla fina kommentarer. Hjälper på sitt sätt.
Typisk liten fin lapp från Herr Karl
Som en smäll på käften.
Du skriver så förbannat fint att det känns som om jag själv förlorat en närstående.
Din morfar har all anledning att vara stolt. Jag är i alla fall väldigt berörd.
Tack K! Skrev det som kändes rätt och ärligt inom mig.
Tack
Väldigt fint skrivet, och er relation låter likt den jag har till min mormor, vi är buddies ;)
Nästan 93 år, vilken kämpe. Han har det nog bra nu, ta hand om dig!
Tack Chris!
Ta vare på tiden med din mormor!
Bra och modigt(i brist på bättre ord) skrivet.
Tack Aron!
Instämmer med övriga väldigt fint skrivet av dig. Din morfar ska va väldigt stolt över dig på det sättet du har vart där för han. måste kännas tryggt att ha någon som bryr sig om en och älskar en så mycket som ni gjorde med varandra. Han verkade vara en riktig förebild och fint att du kan ta med dig fina minnen av han. Skönt för han att slippa kämpa mot smärtor mer, cancer är djävulskt min kusin hade de med. Beklagar sorgen : /
Jävulsk sjukdom!
Tack krille för dina rader!
Stilig första bilden var. Stolt ska du vara!
Han är.. var riktigt stilig min moffa! Tack
Du skriver så starkt att det är omöjligt att inte få tårar i ögonen. Vilken otroligt häftig person din morfar verkar ha varit. /A
Hej Anna, tack så mycket.
Skrev som sagt det som kändes mest ärlig och rakt mot hur jag kände och ville summera det på nått vis.
/G
Håller med k helt och hållet. De orden beskriver precis det jag ville säga till dej.
Tack Jonathan!
Fint och rörande skrivit, förstår att han är saknad!!
Yenny, mmm nått enormt.
[…] efter att mormor gick bort. Vill ni läsa mer om mina tankar kring morfars bortgång kan ni klicka här. Ta vara på Era mor- och farföräldrar. Tyvärr är det lätt att man tar dem för givet och […]
[…] efter att mormor gick bort. Vill ni läsa mer om mina tankar kring morfars bortgång kan ni klicka här. Ta vara på Era mor- och farföräldrar. Tyvärr är det lätt att man tar dem för givet och […]