LAX bjuder på gratis WiFi, det uppskattas.
Har för två timmar sedan släppt av Emily och kysst henne trevlig resa och nu sitter jag själv och väntar på att planet ska bli redo för avfärd. Det är något speciellt med flygplatser. Kanske är det nervositeten som ligger i luften? Känslan av att vara på väg någonstans, kanske mot en ny epok i livet? Vet inte vad det är men jag gillar det och just nu tycker jag det ska bli bra att få komma hem till Sverige.
Tack Los Angeles för att du tog så väl hand om mig. Nu kallar flygvärdinna fram oss vanliga dödliga att kliva ombord och jag ska ta min sockerdricksstickande fot och knöla in benen på min plats. Jag kanske kan spänna min biceps och le lite vackert i utbyte mot en nödutgångsplats? Typ så här:

vad tror ni?
Over and out från LA!
/Gustaf