Tag Archive: utveckling

FÖRÄNDRING OCH UTVECKLING

29 april - 11:20

go Ibland slås jag av hur mycket vi människor förändras och utvecklas under vår tid på jorden. Från det att vi är helt beroende av våra föräldrar, för att sedan bryta sig loss, bli egen, skapa ”sitt liv” och till sist hamna i en fas där vi kanske återigen blir beroende, den här gången av sina barn. Kroppslig och mental förändring och framförallt utveckling.

För 2 år sedan var jag helt övertygad att jag skulle träna likadant (läs ren gymträning) hela mitt liv, oavbrutet och med en aptit på mer hela tiden. Idag tränar jag lika mycket crossfit som gym och jag trivs hur bra som helst. För 3 år sedan var det bästa jag visste att få komma till gymmet efter en dag på jobbet och bara hänga med ”gänget” som alltid tränade på Medis. Snacka skit, lyfta tungt, vila, snacka lite till och sedan 3 timmar senare var det dags att gå hem för jag var så nedrans hungrig. Jag minns den tiden med mycket glädje, glädje över stunderna på gymmet. Det var verkligen höjdpunkten på dagen som jag hela tiden såg fram emot. Idag är det något helt annat. Det är inte det att jag inte ser fram emot att träna och umgås på gymmet, men det finns mer i mitt liv, mitt företag och mina relationer och jag ser lika mycket fram emot att ta emot en leverans med tights som att umgås med mina vänner. Träningen har naturligt fått tagit ett steg i sidled och ta lite mindre plats i mitt liv. Jag kämpar varje pass med att ställa in fokus på prestation och träningsutveckling och det är en mäktig uppgift när företagets business rullar på i huvudet nästan 24/7.

2005 tog jag studenten, idag, 10 år senare har jag börjat försöka styra upp en re-union till sommaren. Många i min dåvarande klass har utvecklas och förändras något enormt och jag lika så. Förändring är ofta förknippat med något jobbigt eller svårt men jag tycker om förändring. Det finns verklige något naturlig och viktigt i att fortsätta utvecklas och utmanas. På samma sätt som vi ska byta lägenhet ser jag fram emot att inom de kommande åren förfina och utveckla mitt nuvarande företag, kanske starta ett till, fortsätta träna och utveckla min fysik och fysiska förmåga och ta mig an nya faser och utmaningar i livet.
Ville bara dela med mig av mina tankar då jag låtit dem rulla runt i mitt huvud under en period nu. Hoppas ni har överseende med att det är lite mindre frekvent uppdatering. Att sälja en lägenhet är något som tar tid och kraft.
/Gustaf

ETT ÅR GÅR FORT

10 april - 17:22

1 år icaniwillNär Facebook idag plingade till och visade vad jag hade postat för ett år sedan (rätt kul funktion) fastnande jag en stund i reflektion över vad den bilden stod för och vad som hänt sedan dess. För exakt ett år sedan hade jag plockat hem alla mina produkter från den tredje-parts-lösningen jag hade och betalade för. Jag ville göra om webshopen och ta hand om alla grejer själv, så som packning, kundtjänst, orderhantering osv. Det var nog det hittills smartaste draget jag gjort på denna resa. Visserligen innebar det en hel del jobb då jag inte hade någon lokal, inte hade en ny webshop eller kunnande kring just skicka, returnera, hantera denna bit. Det var helt enkelt ett svart hål i min kunskapsbank.

Efter att jag under en period stuvat in alla kartongen med prylar i mitt och E:s vardagsrum hittade jag ett kontor och en arbetsplats att installera mig på. Vilket enormt steg, jag minns det så väl, mitt egna första kontor. Det tog ett tag att få upp allt. Internet, el, hyllor, bord, datorskärm och material för att bedriva min lilla verksamhet. Jag minns hur jag planerade och oroade mig för att inte ha råd med hyran, inte klara av hanteringen eller utvecklingen. Ack vad fel jag hade. Maj lokal-3 Idag växer vi ur lokalen, knappt ett år efter inflyttning. Jag har idag signat med min andra anställda och företaget mår bättre än någonsin med 8 ÅF i 5 olika länder. Jag är för första gången på länge riktigt stolt över vad jag byggt. Det känns smått ofattbart att jag betalar ut lön till två personer. Två personer som varit med och byggt det som är idag. Ikväll ska vi fira våra framgångar hittills och bygga företaget vidare till nästa nivå! God kväll och trevlig helg allesammans!
/Gustaf

UTVECKLING I DET TYSTA

19 november - 8:44

Utveckling tar tid, det vet alla som håller på med någon form av träning, sport eller företag. Jag brukar se det som en trappa där stegen blir längre och längre med tiden. I början går det fort och du klättrar fort uppåt, för uppåt (snett framåt) ska vi för då går utvecklingen åt rätt håll. Åren går och du kämpar på med kost och träning. Efter ett tag hamnar du på ett så långt trappsteg att det känns som det aldrig tar slut. Att vandra horisontellt är tråkigt enligt oss själva. Kanske tar du hjälp av en PT, kanske inte. Kanske ändrar du dina vanor, kanske inte. Det finns flera nycklar till framgång och utveckling. En av dem är variation, en annan kontroll och en tredje input men alla dessa är mindre relevanta om du inte har tålamodet och vetskapen att du göra något rätt själv. Hur menar jag då?

Om du tänker att du kikar bakåt ett år. Kan du se någon utveckling på bilder? Kan du känna någon utveckling i kroppen, din styrka? Har du skrivit ner dina träningsresultat? Om du har gjort eller känner något av detta, eller varför inte en kombo av alla, ja då vet du att du har gjort något rätt föregående år. Då kan du tryggt vet att du gör något rätt och det är det absolut viktigaste för då kommer du göra någonting rätt resten av din karriär också. Har något gått framåt mer än något annat? Analysera och försöka applicera det som gått bra (volym, mängd, upplägg) på det som gått mindre bra. Fortsätt tugga på och bit ihop. Det är den personen som nöjer sig med de små framgångarna, som kan se det vackra och häftiga i att ens egna slit, ens egna planering, ens egna svett och inse att det är det som tar en framåt. Inte vilket upplägg din PT sagt åt dig att köra eller kosttillskott som du fått tips om. Det är Du som möjliggör allt! I de perioder som är tråkiga, tunga eller svåra gör vi ofta jobbet som leder fram till framgång eller utveckling. Hell, slitet är utveckling! Du måste driva på dig själv, du måste hitta sätt att fortsätta motivera dig och köra på! Självklart underlättar det med bra upplägg och kosttillskott, mat, stöd osv men det är Du som individ som driver hela skeppet framåt. Se det som att du driver ett eget företag – det är väldigt likt. Mycket input och energi går in och det ger resultat, över tid! Finns vääldigt få som lyckats bygga företag och kroppar på kort tid och gör dem det, finns det säkert annat i gröten eller bakom logotypen som inte bör finnas där. Rätt var det är när det är som jobbigast eller svårast så märker du att du klivit ett steg till i utvecklingstrappan. Jag tex gjorde min första handstand-pushup i förrgår. Kolla min Instagram om du vill, finns film. Plötsligt händer det, eller snarare efter mycket träning på handstående blev det möjligt! Detsamma gäller Muscle-ups. Gjorde helt plötsligt det lätt i ringar efter mycket frustration och nötande. Ett bevis på att envisheten är något bra att ha med sig i livet.

Variera dig och sluta aldrig utvecklas eller utmana dig själv. Igår körde jag ben med Jonas, min gamla vän från Falun. Vi brukade spela flygsimulator hemma hos mig i Slätta, Falun. Nu frustade vi på 24/7 i Solna och hade lika trevlig som förr. Enda skillnaden var att vi blivit lite äldre och flygsimulatorn var utbytt mot vikter. Dags att fylla på tanken med Aminosyror och fortsätta jobba med nya webshoppen. Fundera lite över dina val och din input i dina projekt. Träning, företag eller relation. Kan du bli se till att du har bra förutsättningar på ett sätt du inte tidigare tänkt? Lycka tillICANIWILL tights-2 /Gustaf

LÅT INTE DINA DRÖMMAR SINKA DIG

28 mars - 17:01

Alla har vi mål och drömmar med livet och så även jag. Skillnaden för mig mellan en dröm och ett mål är en plan. Visst kan man säga att en dröm inte är trolig eller rent av möjlig för att det just är en dröm men jag tror innerligt på att man kan åstadkomma så när som på vad som helst (jag vill kunna flyga och se igenom väggar men det förstår till och med jag att det blir svårt utan hjälpmedel) här i livet men då krävs det en hel del.

Någon jag märkt på senaste tiden är att jag kan låta mina mål och mina inspirationer så iväg istället för att sporra mig. Detta genom att man fått möjligheten att smaka lite på dem. Som tex Jons RS6a. Det är ett mål i livet att någon gång få äga en sådan bil och istället för att lägga all min vakna tid på att försöka skapa, jobba och ta steg emot det, så spenderade jag mitt dygn med RS66an på vägen. Där skapas inga pengar, där bränns pengar i form av bensin. Där byggs inget företag, där blir jag ineffektiv. På samma sätt kan det bli med folk man följer på instagram tex. De är inspirationskällor men istället för att fokusera på att ta sig framåt fastnar man med att kika på bilder de tagit när de lever sin dröm. Det blir med andra ord kontraproduktivt under en viss del av vår vakna tid. Självklart ger det också kraft och ork men den här reflektionen slog mig häromdagen så tänkte dela med mig. Det kan ju vara så att man spenderar mer tid att titta, tänka och önska istället för att bygga, skapa och växa. Nu ångrar jag ingenting när jag åkte RS6an så mycket det bara gick, i långa loppet det det mig mer blodad tand och kraft men ni förstår principen.

Ett till likadant exempel är lokalen jag letar efter. I mitt huvud har jag planerat den, hur den perfekta lokalen ser ut, kostar, inretts och fungerar men den bittra sanningen är att jag inte har en lokal en. Därför begav jag mig ut och vandra i området där jag bor. Knackade dörr, ringde och pratade med folk. Tillslut fick jag ett napp och nu inväntar jag svar. Lokalen är rätt sunkig men i rätt prisklass och nära mig så nu får ni banne mig hålla tummarna. Många kanske ställer sig frågan vad ska du med en lokal till? Grejen är den att mitt nuvarande lager/pack/plock-ställe har sagt upp avtalet och därför kommer jag den 4 april (!) få hem alla mina produkter, (sväljer hårt) och måste därför ta hand om den biten själv. Det innebär en hel del nya saker som måste klaffa och även om jag har kniven mot strupen så är jag inte orolig för jag vet att jag löser det på något vis. Visionen med lokalen är att skapa ett ljust kontor där jag kan packa mina produkter och skapa förutsättningar för att varje leverans från ICANIWILL ska bli något mer än bara själva produkten mina kunder betalt för. Jag tänker tex på förpackning, innehåll, detaljer och personlig touch. Vidare i lokalen vill jag skapa förutsättningar för att ta emot kunder, kunna fota produkterna, ha en fast arbetsplats så jag slipper arbeta hemifrån (detta för att få en gränsdragning för när jag jobbar och inte jobbar) samt att faktiskt få någon man skapat rent konkret. Dvs ett ställe dit jag vill gå och jobba, ett ställe där jag trivs och kan fortsätta utveckla företaget. Några tankar så här på fredagseftermiddagen. Mat i magen, PWO på ingång och lite knäböj och rygg på schemat! Boy o boy! Trevlig kväll
Gustaf Ollas ICANIWILL Årets förebild Guldhjärtat /Gustaf

TEAM UP!

2 februari - 19:29

Decembercupen coach tävlandeÄntligen ett pass med Joakim igen. Emily och jag mötte upp på Delta och bröst/axlar var spikat sedan länge. Att få börja med lite militärpressar kändes som en lyx. Mina tidigare 5×12 var riktigt tunga och låg en bra bit in på passet. Idag var det 5×5 och jag pallade nästan trycka igenom alla 5 seten på 70 kg. Så förbaskat glad att jag fixade det. Tidigare har jag dragit en 1a: på 70 med pushpress i botten men den här gången flög första setet upp på 70 och passet hade inte kunnat börja bättre.

Att rullar runt lite på träningssällskap och gym är en riktig energiboost. Har sett på instagram att fler och fler tar gym-dates all over Sverige och jag tycker verkligen om de initiativen. Det gör att vi släpper luren ett tag, får träffa nya människor, får nya upplägg vad gäller träning, ny inspiration och framförallt tar det branschen och kunskapen vidare. Riktigt skoj att få pressa loss lite med Jocke igen och från och med imorgon sätter jag honom på samma Overload-schema som jag körde och det ska bli riktigt intressant att se hur hans utveckling tar sig. Han har ju lagt på sig en del massa sen DC och han är riktigt stark redan nu. Som jag skrivit förut så tar det längre tid att återhämta sig från tävling än folk tror och nu börjar han verkligen komma tillbaka och i vissa delar av sin träning har han gått framåt sedan innan dieten. Tuggar bullar för fulla muggar nu, Emily och hennes mamma har bakat (jag har även bidragit på vissa fronter). Bullar med mjölk, det är svårslaget!
/Gustaf

KROPPEN FÖRSÖKER LURA DIG!

18 december - 13:45

Det är sant! Märkte det igår och har inte reflekterat över det fören idag! Värmer upp i marken och känner hur baksidan stretar emot, fotlederna är stela och allt känns tungt. 60, 100, 130 – damn boy, this shit is heavy! Sätter mig på knä och börjar mjuka, pina, vrida och klämma. Kliver upp till 150 kg och det går Ok. Man känner att det går tungt men det går ändå. Man velar om det är gränsen för idag. Funderar, utvärderar och jämför mina tidigare resultat. Ä kom igen nu fö f**n. Någon måtta får det vara. Upp på 160 kg och drar lite lättare lyft. Mer vikt – större muskler – 170 kg. Fortfarande tungt men ju fler set jag drar ju bättre känns de, ju mer rätt träffar jag. Kroppen försöker alltså hela tiden lura mig att köra låga vikter medan jag vet att jag kan köra tyngre vikter – det tar bara lite tid innan den anpassat sig. Just det här fenomenet tror jag stoppar många från att gå vidare på passen men så länge tekniken är där och det känns OK så fortsätter vi uppåt, right? Samma vända var det för mig med bänken i förrgår. Kändes oxå tungt på 125 men slutade ändå med 140. Låt inte kroppen lura dig, trumma på, dra, pressa och kämpa. Bra ryggpass . 5 cm från att fixa chins med 60 kg extra. Frustrationen och ljuden jag gjorde ifrån mig var .. roliga när jag hängde där i döläget och inte kom längre. Bjuder på den!

Verkar som jag måste ta saken i egna händer vad gäller långtröjan. Den är just nu på Arlanda med FedEx kör bara en vända per dag så om jag får tag på en bil och kommer ut till Arlanda så kan jag kicka in den i webshopen ikväll. Håll tummarna gott folk! Sista bilden visar Fitnessgurus Recovery. Lite kolisar och protein blandat, en gainer helt enkelt. Perfekt nu när jag vill få i mig lite mer!
Delta gym Delta gym Delta gym Delta gym Delta gym Delta gym Fitnessguru Recovery

DET VÄRSTA SOM KAN HÄNDA ÄR ATT DU FÅR ETT NEJ

10 november - 14:04

Söndag tänker många: en trött dag, snart måndag. Blä. Men varför?
Ska jag vara ärlig så spelar dagarna ingen roll för mig- Jag uppskattar alla lika mycket. Det är ju bara en av sju. Jag jobbar alla dagar och den ena är inte sämre/bättre än den andra än vad jag gör den till. Som jag många gånger tidigare tagit upp tror jag att om man finner sig i soffan en söndag med ångest redan nu för att det är måndag imorgon, då är det dags att göra något nytt. Så min tips för att undvika söndagsångest är att se till att måndagarna när du går till jobbet eller vaknar alltid är bra istället för urk.

En söndag som denna är det dessutom Fars dag. Alla pappor runt om i Sverige får idag lite extra uppmärksamhet på Facebook, mail, skype, sms eller ett faktiskt samtal. Oavsett vilket så förtjänar dem det. Inte alltid lätt att vara pappa, förälder eller vuxen. Min uppväxt har präglats av en far som alltid fixat saker. Skulle vi på fotbollscup så fixade min pappa 3 Liter läsk, 3 chipspåsar, en vattenflaska och en t-shirt från tex Spendrups, OLW eller andra ställen där han hade kontakter. Min pappa lyckades alltid fixa bra saker till oss barn. Födelsedagspresenterna var ofta inte de dyraste som fanns men de var unika. Omedvetet och på senare tid medvetet har jag insett att jag fått med mig mycket av detta i mig som person. Han tipsade mig att ringa en söndag i början av Maj för att fixa ett sommarjobb. Jag ville inte ringa för det var jobbigt / svårt att prata för sig. Han fick mig till slut att lyfta luren och med de då töntiga orden ”det värsta som kan hända är att du får ett nej” ekandes i huvudet ringde jag 2-3 samtal och lyckades redan då fixa ett jobb. Jag hade tur och min pappa hade försett mig med bra kontaktpersoner att ringa. Under min uppväxt och mitt företagande har jag fått många nej, många ”vi återkommer” men ändå kör jag vidare. Jag tänker inte på det men det har alltid varit lätt att lyfta luren, att ta kontakt och fråga. Det har inte varit någon stor grej och det kommer nog i mångt och mycket från min far och hans initiativtagande. För det är jag evigt tacksam. Om man dessutom kopplar detta till vissa mål i livet så blir det kul, eller rättare sagt en utmaning att se hur långt man kan ta saker när man har modet.

Det var inte så att jag fick alla kontaktpersoner själv – jag har tränat och tränat och letat och letat. Till slut lär man sig.
Söndagen rullar på och idag har jag avverkat ett telefonmöte med ett företag som ville erbjuda mig en plats i deras satsning. Jag blir oerhört smickrad och glad. Det är något man gör sig förtjänt av och inget man får. Ett jobb är något man skaffar sig – inget man får. En vardag man vill ha är något man skaffar sig, inget man får. Så nu frågar jag Dig. Har du skaffat dig den vardag du vill ha? Om inte – är du på väg åt rätt håll?

Samma sak tänkte jag när jag tog fram vår långärmade tunna hoodie. Det finns ingen sådan här tröja – då skapar jag en! Slutsåld (så när som på XL) och nästa version är i produktion. icaniwill long sleeve tshirt hoodie icaniwill long sleeve tshirt hoodie-2 icaniwill long sleeve tshirt hoodie-3
/Gustaf

KRISPIGA HÖST

13 oktober - 13:28

Frisk luft – vackra färger – söndagsförmiddag – Kan det bli bättre? Jo det kan det. Jag fick igår ett kvitto på att träningen gått framåt. Ställde som vanligt upp en ”förebild” i relation till dagsformen. 2010 vs 2013 helt enkelt. Armen har blivit lite fylligare och framförallt har bröstmuskulaturen gått framåt rejält. Skönt att få det bekräftat då jag i dagsläget är sämre på att knäppa kort på min progression. Det blir mycket gymbilder men inte så mycket ”posering i kalsongerna här hemma” som förut. Då tog jag varje månad men den senaste tiden har jag tappat den rutinen. Måste nog ta tag i detta snart igen. På bilden nedan ser ni en tyngre Gustaf mot en lättare Gustaf så skulle man jämföra helt krasst borde jag varit i samma form men det är som det är. Så länge jag ser en utveckling är jag nöjd. 2010 till 2013

Jämför jag 2012 med 2013 är det inte lika stora ”framsteg” så klart. Det är ju så att ju längre man tränat desto svårare är det att se sina framsteg då de blir mindre men då får man gå ner på detaljnivå – hitta olika vinklar där man varit mindre nöjd tidigare och jämför. Kolla på specifika muskelgrupper osv. Det finns alltid något som går framåt – och är det inte visuellt så är det styrkemässigt. Ibland glömmer man bort detaljerna och ser för mycket till helheten då det oftast är den man jagar men använd detaljerna som hållpunkter och hjälpmedel.

Har inte direkt prioriterat bröst sedan 2010 utan snarare fokuserat på benen så ska leta upp lite benbilder och försöka ta nya för att jämför där också. Mina bröst har gått framåt för att jag har tränat dem 3 år mer än första bilden men samtidigt är det mycket teknik och lärdomar som gjort att jag fortsatt gå framåt. Hitta kontakt, justera skuldror, vrida in armbågar för att pressa mindre med axlar osv. Reportaget vi gjorde i Body är faktiskt riktigt matnyttigt för den som vill ta sin bröstutveckling till nästa nivå.

höst

höst-2

höst-3

Mitt i Solna Gustaf Ollas ICANIWILL

Mitt i Solna ICANIWILL
Till min stora förtjusning valde Mitt i Sollentuna att dela med sig av artikeln de skrev om mig, instagram och vår gymträff till grannarna i Solna så idag när Emily läste tidningen dök jag återigen upp. Bra att få outa vår verksamhet till flera och dela med oss, så det tackar jag för!
/Gustaf

TRÄNINGSTRAPPAN – VILKET STEG ÄR DU PÅ?

4 oktober - 7:11

Tidig timme kräver lugn musik – anpassat efter stämningen i kroppen.
Det är Fredag och vi ska snart ta oss an ”sista” dagen i veckan – kanske den bästa för många. För mig är det lite vilket om – sedan jag startade eget har dagarna mer eller mindre blivit irrelevant. Det enda som är sig likt är den absoluta höjdpunkten på dagen. Jag får spendera ett par timmar på mig själv där jag arbetar hårt för att utveckla min fysik och komma närmre mina mål. Har många gånger fått frågan vad det är som skiljer min träning nu mot för ett par år sen när jag var i början av gym-karriären så tänkte dela med mig av det till Er så att ni kanske kan ta nästa steg och fortsätta utvecklas. OBS! Detta är bortsett från kosten och fokuserar enbart på träningen.

slider3

Jag väljer att se det som naturliga trappsteg.
Steg 1 – Du köper ditt första medlemskap på det lokala gymmet. Du är 15 år och dina testonivåer är skyhöga (för killarna). Du har sett de stora hockeykillarna och vill också har muskler. Du vet egentligen inte så mycket mer utan du går dit, försöker se världsvan ut fastän du innerst inne är rätt vilsen och det första du tar tag i är en skivstång. Du ”bänkar” så tungt det går, det är snett, du vacklar och polarna tittar på när du failar, tar sedan tag i stången och drar upp den med all sin kraft och ni ”rackar in”. ”Fan de där kändes bra”. Hockeykillarna kommer och slänger ur sig en kommentar att man inte borde få bänka om man inte tar med än 50 kg (så var det för mig). Efter 3 set med olika repsantal går man till bicepscurlen och kör lite i skymundan – Armen sväller upp och man tar lite mer vikt. Här snackar vi inte kontrollerade curls utan ”få – upp – vikten” curls. Det är lika vingligt och snett som bänken men man reflekterar inte över det – man tränar ju för sjutton. Så här fortsätter det ett tag eller ett par år beroende på när man träffar / kommer i kontakt med någon som säger att man måste träna hela kroppen och kanske att man ska sänka vikten lite och tänka på utförandet.. Drivkraften här är vilja.

Steg 2 – Efter den smärtsamma lilla skadan eller kommentaren från den stora starka killen på gymmet att man ska tänka på teknik, utförande och kontroll så har egot fått sig en liten smäll. Sagt och gjort kastar man upp en film på träningsforumet och ber om feedback. Plötsligt är ens fantastiska styrka inte värt så mycket när du blir sågad vid fotknölarna. F*N tänker du. Man måste ju lyfta tungt för att bli stor? Nåväl, det går en dag och du provar att göra små justeringar i din ”teknik”. Det känns konstigt nog ganska bra och träningsvärken dagen efter känns för första gången i bröstmusklerna och inte triceps/axlar. Det här med teknik kanske är något för mig? Du läser på mer kring basövningar – kollar på fler videos – läser mer. Nu är du på väg. Att komplettera vilja med lite teknik är framgången under denna period.

Steg 3 – Tekniken tog dig vidare – du växer på bra tycker du men du upptäcker att det är tråkigt att köra 8-10 repetitioner, varje pass, varje månad. Till slut tar du mod till dig att skriva igen på forumet, du kanske startar en blogg/journal och skriver om din träning. ”Varför går jag inte framåt” lyder rubriken och det svämmar över med tips, några positiva kommentarer om din utveckling (som du inte ser) och rätt var det är har du fått lite hjälp med ett träningsupplägg som faktiskt har olika reps, bättre intern struktur på övningarna och nu jääääklar ska det gymmas. Här lyckas du för första gången kombinera teknik, vilja och ett strategiskt upplägg. Från att ha tränat på vilja, med lite teknik kan du nu börja addera kunskap och strategi.

Steg 4 – Kunskapens moder – repetition som det så fint kallas. Du förfinar din teknik, kanske är det för att du börjat träna med en duktig bekant, tagit hjälp av en PT eller bett om tips från de starkare herrarna/damerna. Du kopplar in kontakt, kör negativt, lär känna din kropp på riktigt och istället för att göra som man ska – gör du som du känner är rätt för dig. All din kunskap, teknik och vilja har du nu individanpassat och den sista pusselbiten är på plats. Nu är det bara att nöta, ta i allt vad du orkar, nöta, justera vissa övningar / reps efter en period, nöta, ta i lite mer, småfula upp vissa reps för att krossa dina så jobbiga viktbarriärer som så länge varit där och spökat. Sen nöter du igen – och hela tiden tycker du att det är kul – för annars orkar du inte så när folk frågar hur du orkar förstår du inte frågan. Det är ju höjdpunkten på dagen?

Idag kan man med ganska enkla medel gå en crasch-course i denna (8-åriga i mitt fall) resa. Det finns många duktiga PTs och individer där ute som mer än gärna hjälper till, antingen mot betalning eller av välvilja. Är du vid det första steget är min absoluta rekommendation att du tar hjälp på ett eller annat sätt. Inse att du inte kan allt från början och att din resa kan bli så mycket rakare med lite hjälp och guidning.

Ser man till min utveckling har jag inte gått framåt så enormt mycket styrkemässigt under de senaste åren men ser man till min teknik, utförande och resultat av de individuella repetitionerna så får jag ut nått enormt mycket mer idag än för tex 3-4 år sedan. Jag flyttar samma vikt men på ett rätt och kontrollerat sätt som får mig att bli bättre, för varje pass. Jag vet hur mycket jag måste ta ut mig varje pass för att få mer muskler och gå framåt. Det vet nog du också!

Chins 2009

Chins 2012 – ca 3:30 in

Hoppas detta uppskattades. Nu ska jag äta frukost
/Gustaf

VARFÖR LYCKAS VISSA BÄTTRE MED SINA PROJEKT?

30 september - 15:26

05:31 – Det var inte länge sedan jag skrev att jag skulle gå och lägga mig för att sova. Det gjorde jag också men innan jag somnade försvann mina tankar iväg in i ett tillstånd jag den senaste tiden inte kommit i kontakt med. Det kändes nästan magiskt där jag låg i sängen och försvann iväg in i mitt kommande benpass idag. Va? Men du har ju inte kört passet än kanske ni tänker? – Jag har kört igenom det i mitt huvud och jag har hittat det mentala tillståndet jag söker. Ett tillstånd som jag ska knäppa på när jag kliver innanför dörrarna på gymmet idag. När jag är där finns inget annat runtomkring, det är jag, mitt mål som jag ser så tydligt framför mig och sen är det en herrans massa vikter. Vikter som i vanliga fall är tunga vikter för mig gör jag lätta med den mentala kraften – för jag vet att varje repetition när mina benmuskler (kommer) skrika åt mig att det gör ont och att jag ska sluta har ett syfte – och då kör jag mina 10 till repetitioner.

Så varför lyckas då vissa med sin träning på gymmet, sin karriär eller sina mål i livet? Med risk för att bli lite för monetär och fixerad vid attribut (jag bortser från det viktigaste som finns i form av hälsa och välmående för nära och kära), men vill vi inte alla ha den där fina lägenheten/huset, en dyr och snygg bil, så mycket pengar på kortet att man inte behöver tänkta till 10 gånger innan man köper en ny cykel, den perfekta och vältränade kroppen och den senaste iphonen? Personligen tror jag att många där ute, framförallt i unga år, går och tänker på det där. Jag gör det t.ex. – men varför lyckas då drygt bara 1-2 av 100 individer i en population med att nå detta mål eller denna dröm?

I min värld handlar de helt enkelt bara om hur mycket man vill ha det och det ger dig också svaret på hur mycket du är beredd att offra för att nå det! Detta går att applicera på alla mål. Ett exempel är när jag bestämde mig 2005/2006 för att jag ville ha en den där grymma och snygga kroppen jag inte hade. 75 kg med blött hår och 193 cm. Jag lovade mig själv att jag skulle offra mycket och slita hårt för att nå dit – Det innebar t.ex. att jag många gånger valde bort blöta utekvällar för att istället kunna träna lördag och söndag under delar av studietiden. Det innebar att jag prioriterade att jobba hela somrar under min studie trots att jag kanske behövt vila och ladda batterierna men maten och kosttillskotten jag använde krävde en viss mängd pengar. Det innebar att jag var tvungen att pina mig igenom pass som framkallat migrän och illamående och att stå uppe sent på kvällarna för att laga matlådor och förbereda nästkommande dag när jag med lätthet hade kunnat köpt billiga nudlar och halvfabrikat till köttbullar. Det innebar att jag var tvungen att lära mig mer om kosten och kroppen. Det innebar att jag behövde träna ca 300 av årets 365 dagar, i nu snart 6-7 år. Att sedan träningen har blivit till en av de största passionerna och intressena i mitt liv, numera ett sätt att tjäna mina pengar, är en annan sak. Jag tror att man måste ha en viss passion och kärlek till det man vill/ska bli riktigt bra på för tidsåtgången och all den viljan jag lagt ner de senaste åren går inte ens att uppskatta. Med det sagt har inte allt ovanstående jag behövt göra varit en pina eller uppoffring som många kan tycka när man läser det. Jag försöker inte framställa mig som Kai Green eller någon annan av de stora profilerna som också vandrat en/den långa vägen utan jag försöker bara visualisera och printa ner vad det faktiskt krävs för att man ska bli bra på något och börja närma sig sina mål. Hört talas om 10 000-timmarsregeln? (”Malcolm belyser det som han kallar för 10000-timmarsregeln. Den går ut på att man kan i princip bli bra på vad som helst om man lägger ned 10 000-timmar på träning för att bemästra. Med andra ord så tar det ca tio år att bemästra något med tre timmars träning om dagen, eller för en fulltidssysselsättning ca fem år.”)

Sportlife icaniwill-16

Jag har under årens lopp sett och ser dagligen så många personer som under väldigt långa perioder, upp till flera år, varit eller ”är” på gymmet, kanske utan ett tydligt syfte varför de vara där, eller för den delen viljan att ta i när de ändå släpat sig dit. De som frågar mig eller andra personer som tagit sig en bit på vägen, vad just jag gjort för att ”lyckas”, vilka kosttillskott jag tagit när och hur många repetitioner jag kört, ja många av de personerna är just sådana som varit på gymmet länge. Det jag vill säga att inte att det är dåligt på något vis men det handlar inte om att vara på gymmet utan VAD du gör NÄR du är DÄR! Det är lätt att säga att vissa personer har bra genetiska förutsättningar för vader, själv skyller jag ibland mina långa och dåliga vader på genetik, men faktum kvarstår att jag inte lagt ner den tid och kraft som behövs för att de ska växa. Det är konstaterat att trappträningen ger mig träningsvärk 7 dagar så jag knappt kan gå – men Gustaf – UT OCH SPRING I TRAPOR DÅ! Hur svårt kan det vara? Får du inte träningsvärk på passet så tar du inte i tillräckligt mycket eller har så har du kört samma lika för länge. Varje gång jag tar min an en PT-kund vill jag se dem växa och då växa på gymmet. Sakta men säkert få den där pusselbiten som det saknas – de ska inse vad det krävs för att få musklerna att växa, att man måste ta i, att man måste pusha även när det gör ont och man inte kan göra fler repetitioner. Ofta höra jag ”är det inte fler övningar” eller är det inte mer än 4×15? Efter att vi kört klart första övningen skakar benen deras som asplöv och ibland vill de gå hem eller som Jon säger ”Jag vill radera ditt nr i min telefon” – Ok nog med skryt Gustaf, det finns folk som tränar hårdare än dig och tyngre – I know – men det här inlägget är inte till Er – Ni VET redan vad som krävs, det här inlägget är till de personerna som ”är” på gymmet och behöver den där sista pusselbiten eller bara insikten i vad ett riktigt bra pass är!
Tänk igenom det här, känner du igen dig? Då kanske det är dags att utvärdera dig själv och din gymträning – Våga sätt mål, folk är så rädda för mål för de vill inte misslyckas, men var taktisk då – sätt ett (S.M.A.R.T) mål som du vet du kan uppnå och höj sedan ribban. Ge dig själv beröm för att du uppnådde ett mål och sen ökar du svårighetsgraden och utmanar dig själv!

För att återkoppla till början av inlägget och det mentala tillstånd jag befann mig i igår innan jag slöt ögonen. Det tillståndet ska jag idag gå in i på gymmet och applicera på benpressen – den ska få utlopp för detta tillstånd – Nej jag ska inte skrika, frusta, kasta vikter men jag ska inombords vara en orkan som krossar allt i min väg vad gäller vikter. Så fruktansvärt laddad för passet men innan det ska jag ut och springa med Emily. Klockan är nu 06.29 och när jag öppnade ögonen för en dryg timme sedan kände jag direkt att det var det här inlägget jag behövde skriva NU – direkt. Hoppas ni uppskattar det och att ni som känner Er träffade inte tar illa upp utan ser det som en ”eye opener” och kanske gör något åt det? Kanske blir det idag det bästa gympasset i er liv eller så bestämmer ni er för att göra någon typ av förändring för att ta er till nästa nivå.

Min senaste utmaning här i livet som jag innerligt känner är rätt är mitt egna företag – Jag vill lyfta konceptet I can I will för det är precis det jag skrivit om nu som det handlar om. Jag tvekar inte en sekund på vad jag ska göra och hur jag ska göra det – nu ska jag bar se till att det blir så bra som jag vill. Alla ni som läser detta inlägg kan göra precis samma sak, bestämma er för något, offra tid och kraft och bara KÖR! Det går om ni vill!

Tack för att DU tog dig tid att läsa detta inlägg. Det betyder mycket för mig.
Så, vad är ditt mål, vad och hur mycket är du beredd att offra?
Mot nya mål – Är ni med mig?
Vi kan göra detta tillsammans!

MÄNSKLIGHETENS UTVECKLING

8 augusti - 19:15

Först kämpar vi med att lära oss gå. När vi kan gå vill vi springa. När vi kan springa tar vi reda på hur fort vi kan springa 100 meter och sen vill vi springa fortare. Vi lär oss uttala första orden, sedan kan vi sätta ihop meningar, efter ett tag kan vi kommunicera i både skrift och tal, sen kroppsliga signaler som blir mer och sofistikerade. För 10 år sedan spelade jag datorspel på modem, en långsam dator och hade en personsökare. Idag är jag konstant uppkopplad och tycker det går segt att ladda instagram när det tar en halv sekund extra. 

Samhället och vi som människor utvecklas konstant. Kanske inte alltid till det bättre men vare sig vi vill det eller inte så måste vi. Smarta telefoner, smarta tjänster och konstant tillgång till information. Som person har jag utvecklats något enormt den senaste tiden på många plan och min förmåga att reflektera över saker har.. avtagit lite i takt med att företaget tagit mer och mer tid men mellan varven så kommer jag ner i tempo och då ramlar många tankar på plats. Missförstå mig inte, jag tänker jättemycket på dagarna men det mesta är företagsrelaterat.

När jag startade min resa 2005 ville jag väga 95 kg och vara i bra form. Fatta 20 kg mer än vad jag då vägde, det måste ju vara nog – det måste ju vara hur bra som helst. Hade jag fått erbjudandet då att väg 105 kg i OK form hade jag offrat min högra arm för att få de extra 30 kilona. Jag mådde inte bra som jag såg ut och i den åldern var det mycket kroppsligt som spelade roll. Idag är jag fortfarande kritisk och ser mina svagheter varje dag – jag försöker bosta mig själv genom att se det som är bra men det ger inte mig någon tändvätska att bli bättre, att orka kämpa de tunga passen och ta jobbet som behövs för att få en jämnare fysik, för det är precis det jag jagar nu, en jämnare fysik.
Hur kom jag då och tänka på allt de här? Jo jag kikade igenom mina bilder från Barcelona som jag inte gått ignom tidigare och där sitter jag vid poolen sista dagen och ser rätt nöjd ut med livet och när jag ser min fysik så där.. ser det bra ut. Jag blev glad. Man ser sig sällan på avstånd utan mer ur vinklarna i spegeln på gymmet eller hemma och visst formen är inte bra och håret ligger snett men ni förstår principen. Jag blev lite stolt över mig själv och inser återigen att det är min envishet och hårda arbete, dag ut och dag in som ger resultat. Inga magiska piller eller metoder. Självklart underlättar det när jag har sponsorer som Celsius och Fitnessguru men de skulle ju aldrig arbeta med mig om de inte kände att de fick valuta för pengarna.

Med min historik vet jag att jag kan prestera – så även med företaget och jag har satt höga mål från början. Sen krånglar saker, man går på nitar och får ändra koncept, upplägg eller leverantörer. Sånt är livet och företagandet men jag applicerar samma teknik i mitt företagande, för det är det jag kan, jag är inte bäst på träningskläder, PT eller vad än jag kommer göra med företaget men jag försöker lära mig och ger mig inte fören det blir som jag vill ha det. Egen Webhsop, superkrånligt, jag kan tamefanken inget och idag har jag svurit både 4 och 6 gånger över betalningslösningar, moms och saldon men med några andetag, lite vila och på’t igen så löser det sig. Självklart har jag bra personer jag kan bolla med men ändå.
På internet finns man inte om man inte syns – syns man inte på google är man liten – man kan jobba ihjäl sig och nästa steg nu är att bygga upp webshopen och varumärket så FLER kommer åt våra produkter och allas våra resor som är kopplade till ICANIWILL. Försöker alltid tänkta långsiktigt, strategiskt och lite smart. Hur man kan göra något som ingen annan gör. Att kopiera är lätt och enkelt men ni vet att jag inte arbetar så. Jag vill utmana mig själv hela tiden och ta vägar som leder mig rätt, på fler sätt. Flera nya produkter börjar nu närma sig launch och jag hoppas att försäljning, spridning och orderantal åker med uppåt nu när jag investerar.

Fick ett kul mail idag så nästa vecka drar jag på modellminen igen och ställer mig framför kameran. Hoppas inte de vill ha så mycket hud. Host.
Helgen närmar sig, vi har USA-reunion med Dave (aka mannen som blandar PWO i bakluckan) Mr Alvengrip och Jocke. Emily och jag har planerat lite skoj aktiviteter och sen ska vi träna skiten ur oss på Delta.
Dagen i sig har varit förbaskat.. produktiv. Har bockat av alla punkter på dagens to-do så jag funderar på att börja slita lite i luckorna här hemma i köket. Nytt kök inom 1 månad – jag som inte hade nog på agendan (haha).
På söndag flyger jag till Spanien och Marbella – Sol, podcast, träning, design mm. Mer om det får ni veta sen.
/Gustaf

VAD MOTIVERAR OCH DRIVER MIG – OCH DIG?

12 juli - 10:01

Får ofta frågar hur jag orkar träna så mycket? Jag svarar alltid samma sak
– För att jag tycker om att göra det. Det ger mig glädje, ork och kraft.  Det är sant men det är inte hela sanningen.
Enda sen jag började träna 2005 har jag velat bättra på min kropp. År efter år har jag blivit lite tyngre, lite starkare och lite större. Jag har år efter år ätit upp mig till en lite tyngre version av föregående års Gustaf och för varje år lärt mig träna tyngre, smartare och mer varierat. Det har givit mig en progression varje år! Jag har valt att inte tävla 2013 utan 2014 av den enkla anledningen att jag vill se skillnad på Gustaf 2012 vs 2014 på scenen. Inte liten skillnad utan stor och tydlig skillnad. Jag vet vart jag har potential att förbättra mig fortfarande och jag jobbar på det stenhård nu.

Jag kan utan problem bosta mig själv inför ett pass. Det kan ske på flera sätt. Jag kan använda videos från tidigare träningsår, motivationsfilmer på Youtube eller bara bilder i min telefon. Bilder från dieten, när man är i bra form, bilder från träningspass där det gått grymt bra, ja egentligen vad som helst men det ger mig ofantligt mycket fokus. För jag vet att jag ska gå in för varje pass med syftet att bli lite bättre än förra gången jag tränade samma muskelgrupp och i det långa loppet ett steg närmre den fysiken jag vill ha och det här är inget jag bara skriver. Det är precis samma glöd och passion inom mig som driver mig på gymmet mot en bättre fysik som driver mig och mitt företag framåt. Jag kan inte beskriva den mer än att jag känner den i magen varje gång jag tillåter mig själv att stanna upp och göra en checkup. Dessa checkups är riktade mot mig själv och då utvärderar jag min vardag, mig själv, min insats på gymmet och i livet som stort. När jag väl gjort det, och frågat mig själv om jag fortfarande vill uppnå samma mål som jag satte upp sist jag stannade upp och pratade med mig själv, så känner jag mig starkare än någonsin. Bestämd att jag ska vandra den här vägen. Ibland är det svårare än föregående gång då faktorer och andra mål tillkommer. Man måste helt enkelt prioritera. Jag trivs så bra i mitt liv och även om jag också kan känna mig tung, ledsen och vilsen ibland vet jag att jag är på rätt väg.

Det absolut största misstaget som jag själv gjort under delar av mitt liv är att sitta och titta på folk som har allt det man vill ha för mycket istället för att lägga kraften på att göra något som leder en själv närmare det man vill ha. Använde Era förebilder som inspiration och en energiinjektion! De har varit i samma sits som dig och gjorde något för att ta sig framåt, det kan du också göra! Varje pass räknas, varje arbetstimme räknas. Våga vilja något mer. Jantelagen är fantastiskt stark här i Sverige men det är bara för att vi tillåter den att vara det. IcanIwill är skapat i syfte att ge folk en miljö att verka fritt i, tänka utanför alla normala gränser och våga göra en satsning på något man brinner för. Tillsammans hjälper vi varandra och jag säger helt ärligt att jag dagligen känner det här stödet via bloggen, instagram eller när jag träffar någon personligen.

Klappar ihop datorn för lite rehab-massage nu men om en timme drar jag igång maskineriet igen med fullt fokus.
I eftermiddag ska benen krokna under trycket av vikterna jag själv lägger på mina axlar.
/Gustaf

2007 vs 2012

16 februari - 21:30

Så jäkla kul kvitto!

Rensade ur alla flyttlådor och roddade från flytten. Hittade ett papper med mina mått från 2007 och 2008.
Tog tag i måttbandet och bad emily fatta pennan (därav den fina handstilen till höger). Gissa om jag blev glad. Mina vader har växt 4 cm på 5 år! (visst inga jätteframsteg men FRAMSTEG!)
Ni kan själv läsa er till min utveckling. 10 cm armar på 5 år blanda annat! woop woop, bättre kunde inte kvällen bli..

2007-06-10 Vikt 82 kg (tror jag var nydietad här så det skall tas med en viss fettskillnad)
2012-02-16 Vikt 105 kg

FY FAN VA STOLT JAG ÄR ÖVER MIG SJÄLV!