Emily och jag har ätit lördagsfrukost och snart ska vi båda iväg till olika gym och träna med vänner. Vi spenderade drygt 2 timmar hos SF igår och njöt av Jack Reacher. En riktigt bra film som inte var för overklig och höll en på halster vad gäller tankeverksamheten en bra bit in i filmen. Jag gillar finess i filmer och lite oväntade inslag. Några exempel på filmer jag tycker om är Oceans 11, 12, Boondock Saints, Inside Man och Den gröna milen men det här kommer inte bli ett inlägg om film utan istället om målsättning och måluppfyllnad.
Jack Reacher bestämmer sig för en sak under filmens gång och självklart lyckas han, det är ju film men han är beredd att gå över lik för att nå dit. Det är lätt att säga en sak, tex att man ska gå ner eller upp i vikt, att man vill bygga muskler eller vara i sitt livs form men det är få som ofta når hela vägen. Kolla på gymmen nu, massor av folk, och om en månad är det lugnt igen. Folk ska börja NU och nå sitt slutmål inom loppet av ett år, max! Allting går så fruktansvärt fort i dagens samhälle och allt är tillgängligt bara en touch på telefonen bort. Folk förväntar ofta samma resultat och samma enkelhet när det kommer till träningen. Tyvärr är det inte så lätt. Träningsresultat och en hälsosam kropp kan man inte köpa för pengar och det är du som måste göra jobbet (så klart kan man ju anställa en PT och beställa/köpa färdiglagad mat men ändå).
Om vi sätter mål och vill uppnå dem, varför, är det första vi gör att se alla saker vi måste ”ge upp” eller ”offra” istället för att skjuta de sakerna åt sidan och spänna ögonen i målet. Jag har haft mina ögon på mitt mål sedan 2005 och har fortfarande det. Välj att se det du vill uppnå istället för allt det ”jobbiga”. Vill du nå ditt mål tillräckligt mycket så är du beredd att välja rätt, och det innebär automatiskt att välja bort något annat. Det handlar helt sonika om att vi måste slita för att nå våra mål, vi måste ta den jobbiga vägen och vi måste säga nej till det ”goda” ibland. Livet fungerar så, ingenting som många av oss idag vill ha, som mycket pengar, en vältränad kropp eller liknande kommer utan uppoffring och hårt arbete. Är det inte värt att göra det, eller vill vi det inte tillräckligt mycket så kommer vi inte att genomföra det. Vi människor har ibland en tendens att skjuta det jobbiga framför oss och göra det lätta och roliga först, vi är helt enkelt lata av naturen.
Om vi istället vänder på steken och tar vrider fokus mot den ekonomiska delen av våra liv. Jag läser ju just nu ”vägen till din första miljon” och man får sig några tankeställare mellan kapitlen. Ta lyxfällan. Folk har inte pengar, men samhället erbjuder en snabb och enkel lösning, man kan ju låna pengar, då har man helt plötsligt råd. Jag är uppväxt och fostrad att man aldrig ska låna pengar till något man inte har råd med, dvs spendera inte lånade pengar (självklart om du ska köpa ett hus eller lägenhet) och det gör att jag idag har en relativt god ekonomi. I lyxfällan (jag vet det är extremt men jag tror att det är mer utbrett än vad vi ser) ser man gång på gång personer som lånar pengar för att betala andra lån, köper kläder eller plasmaTV för SMS-lån. Varför? För att det går? För att det är enkelt?
Om vi verkligen vill ha den där LV-väskan eller platt-TVn. Sätt det som ett mål, gör en plan, spara x kronor i månaden och när du väl köper TV, soffan eller väskan, ja då kommer du vara stolt över dig själv och sträcka på dig när du väl drar kortet. DU har uppnått ditt mål – wow-känslan kanske gör att du inte ens behöver köpa prylen ut att själva resan varit så värd och viktig för dig. Sure, Lyxfällandeltagare har säkert andra underliggande faktorer till ett ofta osunt konsumerade men det är lätt att dra saker till sin spets för att tydliggöra tanken i mitt huvud.
Jag försöker inte leka moralkaka eller ”jag vet minsann hur man gör” utan jag vill bara ge min syn på hur jag ser på målsättning, måluppfyllnad och uppoffringar man får göra för att nå sina mål. Alla personer gör sina val och väljer sin väg. Ska under dagarna framöver försöka göra en tidsanalys så jag får koll på ungefär hur mycket tid jag lägger på mina olika delspår i min vardag. Jag föredrar att jobba hårt för att kunna skörda senare. Vad föredrar och hur ser du på detta?
/Gustaf