00:56 – Vaknar med tydliga känningar i skalle. Fan, det verkar bli en ny period med Hortons. För drygt 28 timmar sedan, precis när vi sitter i bilkö för att lämna lånebilen i LA slår det till. Från lätt huvudvärk till fullt anfall på kanske 10 min. Jag har inte en chans. Får stanna bilen för att hämta och ta sprutorna.
Flyget hem gick bra och vi pinade oss uppe till 20 igår kväll men nu ligger jag här klarvaken och med molande värk. Tagit min ”fas 1” medicin och slängt på en handduk med iskallt vatten på skallen (egen uppfinning)
VARFÖR? Den frågan har jag ställt mig så många gånger under anfallsperioder som förstört dagar, veckorna till och med månader för mig. Inatt är ingen skillnad.. varför? Men så slår det mig, varför inte? Jag har onekligen kapaciteten att rida ut ett anfall på 10 timmar utan medicin och tjurskalligheten som drivit och givit bränsle åt min träning och mitt företagande i så många år fungerar lika bra för att ta mig igenom dessa perioder. Så från och med nu, även om jag vet att det för många stunder framöver kommer ifrågasättas, ska jag försöka omfamna Mr Horton och se vad jag kan lära mig från honom och hans smärta.
Är glaset halvfullt eller halvtomt. Fan, det känns som att det blir värre. Lär hämta en spruta ändå..
/Gustaf