Tag Archive: personlig tränare

DET BEHÖVS INTE SÅ MYCKET

26 november - 21:39

Sara Montazami workot Gustaf Ollas-9830 För pulshöjande träning behövs inte så jäkla mycket! Idag hade vi Kettel Bells som enda redskap och du kan klara det fint även utan det. Kamran, Christian och Sara hakade på ett morgonpass idag. De presterade riktigt bra med tanke på jetlag och sen kväll igår. De var på 48 timmarsbesök (förutom Sara som är kvar lite längre) från LA och jag vet hur det är att komma hem från LA med tiderna och skallen. Jag gillar verkligen PT-jobbet när jag får göra det så sällan och verkligen få personer att prestera utöver sin normala nivå, det är verkligen någonting jag kan och är stolt över men det är inget långsiktigt och som ni vet är det nästan ingen PT-verksamhet kvar i min arbetstids-portfölj idag. Har funderat rätt mycket kring det sedan jag drog ner på det och senast igår pratade jag med en vän om det. När jag sedan idag hade möte med Ako tog han upp precis samma sak, det är lite kul. Vad syftar jag till, jo jag ska försöka förklara lite.

Just nu är det en ny livsstil i Sverige som tar över och det är bra, riktigt bra. Att hälsa och träning blir en del av våra liv är det som krävs för att man ska må bra i det långa loppet, inte att pendla av och på. Med det kommer massor av trender och möjligheter till att tjäna pengar. Personlig Träning har aldrig varit större än vad det är nu. Nästan alla har någon gång använd sig av en PT online eller på plats. Flera köra kontinuerligt med en sådan. Kvalitén mellan dem varierar enormt och bara på mitt gym kan jag ibland bli mörkrädd för hur vissa ”PT:s lär ut” och tillåter sina kunder att träna samtidigt som jag inte tycker det är fair att kunderna ska betala för det dem får. Sen finns det riktigt duktiga PT:s som tänker långsiktigt, har en plan, antecknar, följer upp, beskriver och peppar, som sig bör! Hur som, när jag sa upp mig från Clas Ohlson var inte mitt mål att bli PT. Det verkar som om många tror det, då jag alltid får den frågan när jag stöter på folk jag inte träffar så ofta. Varje gång jag får den frågan reagerar jag inombords på många sätt när jag (ofta) står där i träningsbyxor och mössa medan de har kostym och vattenkammat.

För det första skäms jag lite för jag tror att personen tror att det ”bara blev en PT av han från Ekonomprogrammet”
För det andra förstår jag ju så klart att alla inte läser min blogg, följer mig på instagram eller hör vad jag egentligen gör.
För det tredje är jag stolt inombords över den resan jag gjort och denna känslan tar ofta fort över och ”skammen” lägger sig.
För det fjärde ger det en så jäkla energi och driv framåt då jag är en person som vill slå ur underläge. Jag sitter i min relativt slitna lokal och bygger något stort, med små medel och mycket hjärta. DET är jag stolt över och jag bryr mig inte om det inte syns utåt än, för jag behöver inte mycket för att fortsätta på min inslagna väg och bygga något så stort att folk en dag kommer förstå hur mycket jobb det ligger bakom.

Nu kom jag ju ur spår, skärp dig Gustaf, det var inte det här du skulle skriva om. Åter till det jag hade planerat.
Idag lägger folk ner hela sin själ, sitt liv, sina pengar och mycket av den vakna tiden på träningen och kanske sin egen träning. Det är kanon, det skapar karaktär och struktur vilket alltid är bra. Men väldigt väldigt många tillåter sig att bli helt förblindade, att inte vidga sin vy eller tänka steget längre. Vad händer när träningen blir tråkig, för det blir den, vad händer när du nått dina mål? Om det så är CrossFit Games eller SM eller din fysik? Vad har du mer än det? Vi kan ta ett exempel som är nära i tid. Mathias Ekström, som jag skrev om häromdagen har inte bara skördat framgång efter framgång utan även byggt ett grymt varumärket och skapat ett eget team. Ett annat exempel är Gunde Svan, han har en lysande karriär för många år sedan men syns ändå frekvent och gör bra saker. Ako är likadan, har vunnit allt som går att vinna inom AF och har ett grymt starkt varumärke. Sen har vi andra personer som kanske skördat än större framgångar rent sportsligt men sedan försvunnit totalt från kartan efter det. Jag tänkter tex på Carolina Kluft. Mitt mål är inte att tracka ner på någon eller höja någon till skyarna, nej jag vill bara väcka frågan och tanken hos Er där ute. Ibland ska och måste man chansa, gå all in och sedan lösa saker allt eftersom men inte i allt man göra. Jag tycker att Du ska fundera över dina livsmål. Hur vill du leva ditt liv, vad är viktigt för dig. När datorn är avstängd och instagram slutat användas. Vad vill du göra då, vem vill du spendera tid med? Att bli en duktig atlet eller företagare är svårt – Att bli en duktig atlet och företagare är ännu svårare. Våga spänn bågen, våga börja planera och göra saker för att ta dig dit du vill.
Tack för mig och tack för idag

Sara Montazami workot Gustaf Ollas-9819-2 Sara Montazami workot Gustaf Ollas-9849 Sara Montazami workot Gustaf Ollas-9854 /Gustaf

WIND OF CHANGE!

11 juli - 14:32

Wind of change med Scorpions! En låt som ger mig så mycket kraft och är så starkt förknippad med min barndom. Som jag skrev för några dagar sedan i inlägget ”När det blir för mycket” så är det nu dags att dela med mig av några av de förändringarna som kommer ske framöver.

Så du är Personlig Tränare?
Ofta när jag pratar med folk får jag frågan om jag är PT? Ja jo, det är ju svårt att säga nej på den fråga, men det är samtidigt en väldigt liten del av det jag gör idag. Ungefär en kund per dag har jag i snitt, det är inte mycket. Personligen älskar jag att driva folk framåt, att se dem utvecklas och ta ut sig till gränserna, dock känner jag att mitt mål med företaget just nu är långt ifrån den verksamheten och då måste man justera. Så nu har jag bestämt mig för att trycka på pausknappen framöver. Självklart kör jag klart med de kunder jag har och det jag har lovat över sommaren men sen är det stop-knapp på. Detta innebär alltså att jag inte kommer ta åt mig några nya klienter.

Men om du har så lite PT-kunder borde du väl kunna kombinera det? Ja och Nej. Absolut, det går och det har jag ju gjort i snart 2 år men för att fortsätta bygga företaget och varumärket ICANIWILL på det sätt jag vill, men kvalité och processer, behöver jag lägga mer tid på att fixa saker som skulle fixats för ett bra tag sen men blivit liggande på min to-do-list och inte bockats av för att jag har andra saker jag inte kan skjuta på, tex PT-pass. Precis som jag skrev i artikeln på MyGate och som detta inlägg tydliggör så var inte målet när jag sade upp mig från mitt förra jobb att bli Sveriges bästa PT utan att se hur långt och hur stort jag kan ta och bygga mitt företag. Med de målen så kommer uppoffringar och en PT timme för mig innefattar alltid 40 min transport till passet, 45-60 min på plats, 40 min transport hem och lägger man ut de pengarna man drar in på en PT-timme ovanför sträcket och delar med 3 så blir det inte jättemycket pengar.

Kommer du slut träna Jon, Fredrik m flera? De flesta av mina kunder som är mer eller mindre kända tränar jag väldigt sällan och de har jag valt ut för att jag vill jobba med dem och det kommer jag fortsätta göra för att det ger mig väldigt mycket på olika fronter, tex hjälper mig vissa med företaget. Det handlar inte om att göra skillnad på folk och folk utan det är återigen som jag skrev, vägar till att nå mina mål med företaget. Mer nyheter och förändringar får ni längre fram i tiden. Allt gott så länge!

Gustaf Ollas Jon Olsson Warner AUDI RS6-6

GUSTAF OBVIOUSLY HAS ZERO EXPERIENCE WITH ATHLETES

13 oktober - 16:53

Har velat skriva det här inlägget ett tag nu men som vanligt när det blir lite personligt så måste jag fundera ett par dagar och låta orden ligga till sig.
Under två år har jag känt Jon och när jag första gången klev in på gymmet med honom hade han inte alls tränat så mycket – mest sporadiskt när lusten fanns. Han nötte skidåkning och sprang lite. Vi lyckades tillsammans bygga upp en glädje kring barmarksträningen som Jon inte tidigare känt. Han berättade om sin mentala kamp med att prestera när det gäller när pressen ligger på. Jag märkte att han inte var 100 procent fokuserad på träningen och hans mål kändes lite luddiga. Åren har gått, han har börjat träna mer och mer själv, spunnit vidare på vår träning och insett hur mycket kraft och säkerhet han får i åkningen när han är i bättre form än tidigare år. Detta år har Jon nött och nött på barmarken/gymmet. Han är på ett helt annat plan vad gäller det mentala. Det är som att han går in den mentala bubblan han måste vara i och sen kör han – all in. Jag tar inte på mig något av äran – han har gjort allt jobb själv och det känns oerhört unikt att få vara med på hans resa och vara en liten del av den.

Delta Gustaf Jon-10

När vi postade mina bilder från Delta där vi körde rygg och bicepspass kommer det kommentarer om att han absolut inte borde köra dessa övningar, att jag inte har en aning om vad han behöver, att jag inte har någon erfarenhet av ”atheletes” osv. Jag tar inte åt mig av det – Inte Jon heller. Efter lite messande skrev Jon till slut ett inlägg varför han tränar som han gör. Ni kan läsa det här. Han tar upp viktiga faktorer och ger sin syn på det hela – vilket jag gärna också vill göra.

Jag är inte efterbliven, jag förstår att Jon inte blir en bättre skidåkare av att bicepscurla skiten ur sig. Det vet Jon också. Han tränar så enormt mycket fokuserat på skidåkningen – så som kondition, frivändningar, böj osv. De bilderna som syns är från ett pass, vid ett tillfälle när vi har kul och tränar på andra saker som Jon vill uppnå. När vi dagen innan körde ben med dropset i benpressen säger Jon att det sista droppen verkligen påminner om den sista halvan av ett lopp. Benen skakar, det går i 100 km i timmen och han måste fokusera all sin kraft för att ta sig i mål ståendes – så fort det går. Det här är en annan del av vår träning – där vi faktiskt får en effekt, träning och mental visualisering men det är en parentes. Med tanke på hur mycket Jon tränar och fokuserar på skidåkningen behöver han mellan varven köra annat. Precis som jag blir trött på chins inför tävling så måste jag bryta av för att hitta glädje, vilja och mening. Men sånt ser inte alla – de ser bara att han MÅSTE frivända och åka skidor.
Delta Gustaf Jon-13

Ur min synvinkel är mitt jobb att se till att Jon håller glädjen i träningen, hittar en form och variation som gör att han går framåt – som gör att hans mentala styrka blir ett vapen istället för en svaghet. Om han då en dag vill köra rygg för att han 1) ska stärka ländryggen och 2) vill bättre på sin teknik i chins och leka lite så ser jag det som något positivt. Förut hade han kanske kikat på en serie – nu vill han spendera timmar (vi körde ett 2½ långt ryggpass) på gymmet och driver hela tiden sig själv framåt. Jag ser till att tekniken är rätt – pushar han att bli starkare och ändå fokusera på rätt saker – och jag älskar det jag gör. Förhoppningsvis är Jon nöjd med mitt jobb och sen om folk tycker jag är efterbliven med tanke på val på övningar ett pass av 700 så må det vara så. Jon vet att jag gör allt för hans bästa och han är trygg i vår träning. Oscar som är Jon coach har gjort ett kanonjobb och sköter all skidträning – han kör fortare och bättre. Vad men kan man begära?
Delta Gustaf Jon-9
Att vara Personlig tränare är en utmaning och ett yrke som kräver mer av människokännedom än anatomi skulle jag säga. Varje gång vi ses har vi bra träningspass, glädjen är där på passen och Jons allmänstyrka ökar för varje gång. Han går på händerna, han böjer, han kör chins – det imponerar på mig och ju mer mångsidig och stark han blir (vilket är ett av hans mål) desto bättre! Tror jag fick med det mesta i en kortversion. Tror de flesta förstår och tar hänsyn till det men många person vill säkert se Jon gå så bra det bara går och tror så hårt att deras väg är den enda rätta. Glöm aldrig att det finns lika många vägar som personer där ute. Rätt och Fel inom träningen är inte svart och vitt.
Tack för mig
/Gustaf

SOM SKJUTEN UR EN KANON

9 oktober - 8:06


..flög jag upp ur sängen i morse. Det var tyvärr inte för att jag var sjuukt pigg och sjuukt taggad för ett Chins och Dipspass utan det var helt tack vare mitt näsblod. Kom precis på att jag har en hel säsong med avsnitt av Dexter som jag inte sett.. efter dieten ska jag unna mig ett avsnitt varje morgon. Även hört att Sons Of Anarchy (SOA) ska vara off the hook! Min inplanerade sovmorgon fick stryka på foten och istället har jag hunnit med ett av dagens två träningsupplägg. Det är så kul att få sitta och slipa till pass som jag vet folk kommer tycka är så förbaskat jobbiga.. det är ju det jag får betalt för. Muhaha!

Satte ihop de få klipp jag hade från ryggpasset med Emily tidigare i helgen. Hoppas HD-(välj!)klippet smakar. Inte så mycket att hänga i julgranen men julgranen på ryggen kommer nog fram lite mer för var dag. RIBBOR!


Får se lite närmre hur jag tar mig an dagen. Bank, träning, jobb.
Celsiustävlingen verkar iaf ge bra spridning. 3000 besökare igår. Helskotta vilken kick!
/Gustaf

ATT VÅGA TA DET STORA STEGET

29 augusti - 21:20


I förrgår tog jag ett steg. Ett stort steg. Ett steg jag länge länge funderat på och analyserat på så många plan. Steget att våga satsa. Våga satsa på ett eget företag. Det är ingen hemlighet att jag håller på att starta upp min verksamhet, skrev om det tidigare, men nu har jag alltså tagit steget fullt ut och begärt tjänstledigt för att satsa kunna arbeta med det på heltid. Kunna lägga all min tid på det jag i nuläget brinner så starkt för. Verksamheten kommer bedriva coachning inom kost, hälsa och träning samt sälja accessoarer. När papprena är klara kommer mer information om själva företaget. Uppskattar verkligen att jag får möjligheten från min arbetsgivares sida att testa på detta. Tidpunkten för 100% eget är ännu inte spikad men företaget bör vara uppe inom en månad, standardtid för skapande av aktiebolag, och sedan blir det fullt fokus från den tiden som blir bästa för mig och min arbetsgivare.

Jag tror på mina ideer, jag tror på mina planer och jag tror på mina kommande samarbeten. Bit efter bit kommer jag släppa, öppna upp och redogöra för möjligheterna. Kommer knyta samman alla trådar på bästa sätt och det kommer inte gå att missa vilken möjligheter det här innebär. Vill verkligen tacka Emily, mina vänner och familj som stöttat och puschat mig och samtidigt ge mig själv en dunk i ryggen för att jag vågade. Det kommer ibland tidpunkter i ens liv när man ifrågasätter sig själv. Jag tycker det är sunt och bra, man bör stanna upp och se över sin livssituation i alla fall en gång per år. Tänk över och igenom umgängeskrets, livsstil, prioriteringar och framtiden. Det kan verkligen få en att inse vissa saker som kan göra livet till det bättre.

Längtar att få dra igång på full fart här framöver. Alla ni som mailat och bett om hjälp med än det ena än det andra. Nu finns chansen att få min coachning, specialsydda träningsprogram eller kostråd inom kort. Är du intresserad eller har du någon kollega, vän eller bekant som behöver hjälp? Har ni förslag på produkter, design eller bara är allmänt glad över att jag kommer igång med detta, tveka inte att höra av Er. Ni kanske har något yber-behov som skulle passa mig perfekt? Behöver ni en kväll där vi sitter ner ett gäng och snackar kost, kosttillskott, träning, en heldag med mig för teknik och teorigenomgång? WHAT EVER! Maila till gustaf@gustafollas.com. NU KÖR VI!