Tag Archive: Motivation

HINNER INTE IKAPP TIDEN

1 november - 22:33

Jag jagar den men hinner inte ikapp! Ni får ursäkta att jag inte hunnit svara på Era långa och utförliga kommentarer på inlägget ”vad gör jag som inspirerar dig” – Tro inte att jag inte läst dem, bara inte hunnit svara. Får se om jag kommer ikapp – har och göra varenda vaken sekund och nu hänger ögonlocken efter ett fantastiskt bra chins, ben och roddpass.
Efter massagen idag var det no-no på chins så jag körde teknikträning (muhaha). 2 set – magnesium – fart upp – håll – fart ner. 2 x 20 kändes bra. Sen snacka jag lite skit med Mr Sundqvist och trissa han att testa lite tyngre pullups.

Efter chinsen blev det ben – stålsatte mig i benpressen – 6 set in började äntligen peppen komma – så jag körde 4 set till – 10 set totalt – var nog uppe kring 300 kg på sista 5orna. Så skönt att känna att man fortfarande kan komma i ”mode” när det gäller benträningen som är så tung. Det krävs ett par set och rejält med mental styrka.


Vidare på bensparken, 2 x soldier-musik från spotifylistan (Ollas TRÄNINGSMUSIK) gav mig kraften att köra 8 set upp till max – 125 kg – 8or hela vägen upp. SKÖNT! De där är fanken min paradgren – bensparken – undrar om SKKF annordnar Bensparks-SM på Fitnessfestivalen? Några set baksida och liite till vader (träningsvärk från h-vetet sen sist) sen var det då dags för rodden. Mjukade och drog några 100:a meter innan det var dags. 6 st 30/30 intervaller – JÄKLAR det var kul idag – benen var trötta och syran kom efter ganska kort tid men jag krigade mig igenom alla intervaller trots att jag bara ville ge upp efter löjliga 4 st – men det var bara att sluta tänka och dra på – varenda drag, varenda intervall spelar roll nu. Älskar känslan! Ser ni att bilden på bensparken ser fantastiskt mesig ut för det blir ”lättare” ju högre (läs lägre) upp (läs ner) man kommer körde på 25 sista med andra ord haha fail)

Nu ska Herrn zzova – så trött – imorgon bryter vi 20-barriären för min del. 2+9 = 29 eller hur? 29 DAGAR! BOYA!
PS – Tack Homan som tog sig tid att kolla på min posering idag på Odenplan – på slutet fick jag stå i kallingarna mellan yogamattorna och de 40-åriga kvinnorna men poseringen blev gjord och de små detaljer gör stor skillnad! Tack igen H!
/Gustaf

VAD GÖR JAG FÖR ATT INSPIRERA DIG?

31 oktober - 8:59

Nu vill jag öppna upp för lite diskussion så här på onsdagsmorgonen. Idag är jag sprängfylld med energi efter spinningintervaller på morgonen och efterföljande frukost. Ett gäng wristwraps kommer åker iväg till glada ägare under dagen och jag vill bara påminna Er att lägga en beställning på hemsidan då jag denna vecka bjuder på frakten om ni köper mer än 1 par! Vidare har jag kund i eftermiddag men genomgång av träningsschema och PT-timme. Ska bli fantastisk kul att se denna person gå framåt genom mitt träningsupplägg. Efter det ska jag krossa i dipsen med Leo och sen bara njuta av middagen och att jag fått spendera ytterligare en dag i mitt liv precis på det sätt jag önskar och vill. Nu till pudelns kärna i detta inlägg.

Igår efter passet med Patrik, som var det första vi körde ihop, fick jag ett mail från honom där han skrev hur han kom på sig själv sitta och le på tunnelbanan på väg hem. Anledningen, förutom att han var så trött efter roddintervallerna att han inte orkade se allvarlig ut, nej utan känslan som infann sig i kroppen efter ett sånt där bra pass ni vet, när man presterat PB (som han), tagit ut sig rejält, känner kroppen be om föda efteråt och endorfinerna bara sprutar. Man är helt enkelt lycklig – efter ett träningspass! Har ni inte upplevt det har ni något att se fram emot.
Vidare skrev Patrik att jag hade inspirerat honom och att det var hans bästa träningspass hittills i sin gymkarriär.
Det är fantastiska ord att få höra och det får MIG fylld med energi – tänk att jag kan få någon annan att känna så som jag känner när min träning går så där bra? Vidare samma kväll skrev en av mina gymhowmiez att han och hans kompis nästan varje pass kom in och diskuterade mig på något sätt och att jag motiverade dem att träna hårdare och att de blev inspirerade av mitt arbete med IcanIwill. De här två händelserna, plus all positiv feedback på Instagram fick mig verkligen att börja fundera igår kväll innan läggdags.

Vad gör jag? Seriöst, vad exakt gör jag – för att inspirera och motivera folk att ta sig till gymmet, ta i mer på gymmet, köra skiten ur sig i roddmaskinen och prestera PB efter att ha läst ett blogginlägg?

Ur min synvinkel är det på riktigt svårt att förstå – jag skriver min blogg som jag nu gjort i snart 7 år och min vardag rullar på, om än vissa undantag med tävling och nytt företag. Tränar som jag alltid gjort med viljan att bli bättre varje pass och sen har min utveckling, rent kroppslig och mentalt gått framåt de senaste året på grund av just hårt arbete.
Vore riktigt kul om ni kunde ta Er tid och skriva någon rad.
Det här är inte för att jag behöver någon form av EGOBOST utan bara bra för mig att veta. Feedbacken kommer hjälpa mig nått enormt när det kommer till att utveckla mitt företag och mig själv vidare och det kommer ge avkastning till Er!

Avslutningsvis – morgonens höjdpunkt – Jons Shoutout på Facebook (herrn har ju 47 000 personer som följer honom på Facebook) om mina Wristwraps – TACK! Tack som F*N!

/Gustaf

AMERIKANSKT GODIS OCH HÖJNING

23 oktober - 22:36

Imorgon är det dags att höja upp mitt intag – Går upp ca 600 kalorier i form av kolisar för att se hur jag svara på dessa. Har legat lite lägre några dagar nu och det har verkligen gjort susen, som ni ser på formen. Inte varit zoombie eller så utan bara legat allmänt lågt på ”alla” makronutri. Nu lägger Emily in 2 högdagar (en imorgon) för att testa att ladda lite mer energi och se formen på mer kolisar.

Vi fick paket från landet ”Over there” idag också. Brian, Emilys bror, skickade över lite Amerikanskt godis och ”laddningsmaterial” (inför DC) i utbyte mot lite svenska Ahlgrens Bilar – Fair deal i mitt tycke. Mycket gott på agendan och dessutom hade Emily köpt ett Energy Armor-band till mig – Jäklar var stark jag känner mig nu på kvällen – har strukit en dag på vår kalender inför D-day och det finns inget som stoppar oss nu. Trots lägre prestation idag (pump och syra i latsen på rygg/chinspasset var tung) så laddar vi för ny dag imorgon. Posten har sopat bort mina test-kepsar så producenten gör nya och skickar i rek-brev. Nu vet jag att jag får dem iaf! LÄÄÄNGTAR!

Kan man bli annat än taggad när man har de här träningssällskapet? Emily och jag poserade efter passet och nu är hon på G – helt klart! Jag ska inte bli så mkt mindre/tightare nu – måste kunna fylla ut min lilla kropp och prestera också på tävlingen. Var förbi Sofia på Pure Ambition Of Stockholm och snygga till bollen lite. Ristade även in ett litet snedjack och jag funderar på att spexa till frillan ytterligare på tävling – ICIW månne?

Nu ska herr Ollas sussa vackert – imorgon ska dipsen få så många reps det bara gååår. Längtar redan! Vad ska ni göra imorgon efter att ni har röstat IGEN på mig i Bodys Omslagsmodelltävling!? Ni vet väl att ni kan rösta EN gång PER DAG?! Inte att missa.. jag behöver ALL hjälp jag kan få.
God natt kära läsare!
/Gustaf

VARFÖR LYCKAS VISSA BÄTTRE ÄN ANDRA?

6 oktober - 6:29

05:31 – Det var inte länge sedan jag skrev att jag skulle gå och lägga mig för att sova. Det gjorde jag också men innan jag somnade försvann mina tankar iväg in i ett tillstånd jag den senaste tiden inte kommit i kontakt med. Det kändes nästan magiskt där jag låg i sängen och försvann iväg in i mitt kommande benpass idag. Va? Men du har ju inte kört passet än kanske ni tänker? – Jag har kört igenom det i mitt huvud och jag har hittat det mentala tillståndet jag söker. Ett tillstånd som jag ska knäppa på när jag kliver innanför dörrarna på gymmet idag. När jag är där finns inget annat runtomkring, det är jag, mitt mål som jag ser så tydligt framför mig och sen är det en herrans massa vikter. Vikter som i vanliga fall är tunga vikter för mig gör jag lätta med den mentala kraften – för jag vet att varje repetition när mina benmuskler (kommer) skrika åt mig att det gör ont och att jag ska sluta har ett syfte – och då kör jag mina 10 till repetitioner.

Så varför lyckas då vissa med sin träning på gymmet, sin karriär eller sina mål i livet? Med risk för att bli lite för monetär och fixerad vid attribut (jag bortser från det viktigaste som finns i form av hälsa och välmående för nära och kära), men vill vi inte alla ha den där fina lägenheten/huset, en dyr och snygg bil, så mycket pengar på kortet att man inte behöver tänkta till 10 gånger innan man köper en ny cykel, den perfekta och vältränade kroppen och den senaste iphonen? Personligen tror jag att många där ute, framförallt i unga år, går och tänker på det där. Jag gör det t.ex. – men varför lyckas då drygt bara 1-2 av 100 individer i en population med att nå detta mål eller denna dröm?

I min värld handlar de helt enkelt bara om hur mycket man vill ha det och det ger dig också svaret på hur mycket du är beredd att offra för att nå det! Detta går att applicera på alla mål. Ett exempel är när jag bestämde mig 2005/2006 för att jag ville ha en den där grymma och snygga kroppen jag inte hade. 75 kg med blött hår och 193 cm. Jag lovade mig själv att jag skulle offra mycket och slita hårt för att nå dit – Det innebar t.ex. att jag många gånger valde bort blöta utekvällar för att istället kunna träna lördag och söndag under delar av studietiden. Det innebar att jag prioriterade att jobba hela somrar under min studie trots att jag kanske behövt vila och ladda batterierna men maten och kosttillskotten jag använde krävde en viss mängd pengar. Det innebar att jag var tvungen att pina mig igenom pass som framkallat migrän och illamående och att stå uppe sent på kvällarna för att laga matlådor och förbereda nästkommande dag när jag med lätthet hade kunnat köpt billiga nudlar och halvfabrikat till köttbullar. Det innebar att jag var tvungen att lära mig mer om kosten och kroppen. Det innebar att jag behövde träna ca 300 av årets 365 dagar, i nu snart 6-7 år. Att sedan träningen har blivit till en av de största passionerna och intressena i mitt liv, numera ett sätt att tjäna mina pengar, är en annan sak. Jag tror att man måste ha en viss passion och kärlek till det man vill/ska bli riktigt bra på för tidsåtgången och all den viljan jag lagt ner de senaste åren går inte ens att uppskatta. Med det sagt har inte allt ovanstående jag behövt göra varit en pina eller uppoffring som många kan tycka när man läser det. Jag försöker inte framställa mig som Kai Green eller någon annan av de stora profilerna som också vandrat en/den långa vägen utan jag försöker bara visualisera och printa ner vad det faktiskt krävs för att man ska bli bra på något och börja närma sig sina mål. Hört talas om 10 000-timmarsregeln? (”Malcolm belyser det som han kallar för 10000-timmarsregeln. Den går ut på att man kan i princip bli bra på vad som helst om man lägger ned 10 000-timmar på träning för att bemästra. Med andra ord så tar det ca tio år att bemästra något med tre timmars träning om dagen, eller för en fulltidssysselsättning ca fem år.”)

Jag har under årens lopp sett och ser dagligen så många personer som under väldigt långa perioder, upp till flera år, varit eller ”är” på gymmet, kanske utan ett tydligt syfte varför de vara där, eller för den delen viljan att ta i när de ändå släpat sig dit. De som frågar mig eller andra personer som tagit sig en bit på vägen, vad just jag gjort för att ”lyckas”, vilka kosttillskott jag tagit när och hur många repetitioner jag kört, ja många av de personerna är just sådana som varit på gymmet länge. Det jag vill säga att inte att det är dåligt på något vis men det handlar inte om att vara på gymmet utan VAD du gör NÄR du är DÄR! Det är lätt att säga att vissa personer har bra genetiska förutsättningar för vader, själv skyller jag ibland mina långa och dåliga vader på genetik, men faktum kvarstår att jag inte lagt ner den tid och kraft som behövs för att de ska växa. Det är konstaterat att trappträningen ger mig träningsvärk 7 dagar så jag knappt kan gå – men Gustaf – UT OCH SPRING I TRAPOR DÅ! Hur svårt kan det vara? Får du inte träningsvärk på passet så tar du inte i tillräckligt mycket eller har så har du kört samma lika för länge. Varje gång jag tar min an en PT-kund vill jag se dem växa och då växa på gymmet. Sakta men säkert få den där pusselbiten som det saknas – de ska inse vad det krävs för att få musklerna att växa, att man måste ta i, att man måste pusha även när det gör ont och man inte kan göra fler repetitioner. Ofta höra jag ”är det inte fler övningar” eller är det inte mer än 4×15? Efter att vi kört klart första övningen skakar benen deras som asplöv och ibland vill de gå hem eller som Jon säger ”Jag vill radera ditt nr i min telefon” – Ok nog med skryt Gustaf, det finns folk som tränar hårdare än dig och tyngre – I know – men det här inlägget är inte till Er – Ni VET redan vad som krävs, det här inlägget är till de personerna som ”är” på gymmet och behöver den där sista pusselbiten eller bara insikten i vad ett riktigt bra pass är!
Tänk igenom det här, känner du igen dig? Då kanske det är dags att utvärdera dig själv och din gymträning – Våga sätt mål, folk är så rädda för mål för de vill inte misslyckas, men var taktisk då – sätt ett (S.M.A.R.T) mål som du vet du kan uppnå och höj sedan ribban. Ge dig själv beröm för att du uppnådde ett mål och sen ökar du svårighetsgraden och utmanar dig själv!

För att återkoppla till början av inlägget och det mentala tillstånd jag befann mig i igår innan jag slöt ögonen. Det tillståndet ska jag idag gå in i på gymmet och applicera på benpressen – den ska få utlopp för detta tillstånd – Nej jag ska inte skrika, frusta, kasta vikter men jag ska inombords vara en orkan som krossar allt i min väg vad gäller vikter. Så fruktansvärt laddad för passet men innan det ska jag ut och springa med Emily. Klockan är nu 06.29 och när jag öppnade ögonen för en dryg timme sedan kände jag direkt att det var det här inlägget jag behövde skriva NU – direkt. Hoppas ni uppskattar det och att ni som känner Er träffade inte tar illa upp utan ser det som en ”eye opener” och kanske gör något åt det? Kanske blir det idag det bästa gympasset i er liv eller så bestämmer ni er för att göra någon typ av förändring för att ta er till nästa nivå.

Min senaste utmaning här i livet som jag innerligt känner är rätt är mitt egna företag – Jag vill lyfta konceptet I can I will för det är precis det jag skrivit om nu som det handlar om. Jag tvekar inte en sekund på vad jag ska göra och hur jag ska göra det – nu ska jag bar se till att det blir så bra som jag vill. Alla ni som läser detta inlägg kan göra precis samma sak, bestämma er för något, offra tid och kraft och bara KÖR! Det går om ni vill!

Tack för att DU tog dig tid att läsa detta inlägg. Det betyder mycket för mig.
Så, vad är ditt mål, vad och hur mycket är du beredd att offra?
Mot nya mål – Är ni med mig?
Vi kan göra detta tillsammans!

/Gustaf

WWW.ICANIWILL.SE

19 september - 4:58

Nu är hemsidan smygöppnad! IcanIwill.se <- in och kika. Kommer byggas lite mer detaljer och finlir men kommentera gärna ifall ni saknar någon vital del (i ert tycke). Hashtags #icaniwill kommer återspeglas på team sida och i dagsläget är det över 1100 bilder! Snart framme på T-Centralen och klockan är inte 05.00 än! Like a boss! 20120919-045745.jpg

20120919-045754.jpg
/Gustaf

ERIK GUNHAMN – JUNIOREN SOM TOG SENIORVÄRLDSREKORDET

1 september - 20:22

Tar mig friheten att citera hela Kristian Sewéns blogginlägg om Erik Gunhamn, killen som numera kan titulera sig VÄRLDSREKORDHÅLLARE! Galet, vilken kille. Har träffat han 2-3 gånger, så himla ödmjuk, skön och givmild. GRATTIS Erik, det här förtjänar du. Nedan hittar ni Sewéns inlägg:

”Vill skriva några rader om några personer som verkligen inspirerar mig i min egna resa mot framtida tävlingar.

Först och främst måste jag skriva om Erik KUNGHAMN…. Eller ja… Gunhamn… men ungjävlen är ta mig fan helt otrolig och slutar aldrig att imponera på mig!

Han tävlade igår på junior-VM i styrkelyft och hade tyvärr en lite dålig start på tävlingen med två underkända böjar och fick bara med sig ingångsvikten i tredjelyftet. Dock all heder till att plocka böjen i tredje, den pressen är INTE rolig att stå där med ett sista försök för att hålla sig kvar i tävlingen. Men den starten gjorde att Erik skulle ha mycket svårt att hävda sig mot de andra superjuniorerna i medaljstriden på totalen. Bänken började också lite surt med en bom på 175kg för att sedan sätta de två nästa lyften och fick med sig ett nytt tävlingspers i bänken med 182,5kg. Gött… även om det säkert fanns mer i kroppen om han fått med sig första lyftet. Men sånt är livet ibland… Bra coachat med viktvaken också tycker jag.

Nu var det alltså dags för Eriks paradgren, marklyft! Dock var det som sagt inga dåliga killar i toppen. Eriks ingång var satt till 320kg och två (!) lyftare gick in på 330kg :D Helt galet. Erik höjde sin ingång till 330kg också, även Ian Bell som senare vann guldet höjde till 335kg. Alla tre skickade upp vikterna utan några som helst problem. Kazaken drog 340kg i andra, Ian stod över sitt lyft som var satt till 347,5kg. Erik gick på 355kg och teknikbommade den. Lyfte rumpan för fort i starten och fick framvikt.

Dags för tredje omgången… Kazaken drog 345kg… Ian hade begärt 362,5kg på stången och Erik likaså. Ian drog först eftersom han hade lägre lottnummer… Den gick upp… en röd lampa för att han inte rätade ut övertygande tror jag. Så Eriks tur….. PANG!!!! Perfektlyft och vikten kommer som ingenting! KUNGHAMN har gjort det och tar Ians världsrekord rakt framför näsan på honom!!!! Erik vägde in 180gram lättare än Ian och då räknas det före helt enkelt!!!!
Att två juniorer drar seniorvärldrekord på en och samma tävling…. ja vad kan man säga… Ser verkligen fram emot framtida dueller dem emellan!

Erik får med sig världsrekordet, ett nytt tävlingspers och drar sig upp till en fjärdeplats! HELT sjukt va bra du är Erik…. Själv satt jag framför datornpå livestreamen och skrek här hemma :D Ungefär lika glad som när Jenny drog sitt vinnande marklyft på SM tidigare i år… Ni som var där kanske kan förstå hur det lät här hemma då… haha. :D

Grattis igen Erik, du är verkligen KUNG!!!”

Klicka här för att komma till artikeln på BODY.se
Spoiler: Eriks världsrekordlyft hittar ni från 5:20 framåt – Personligen får jag rysningar!

ENKLA VARDAGSTIPS

31 augusti - 12:54
Foto: PhotobyOla.se

In order to become the person you want to be, it takes an extraordinary amount of time and effort. 
Det citatet får påbörja detta inlägg. Ett inlägg jag tänk skriva ett tag men inte hunnit med.
I dagens samhälle (nu börjar moralGustaf igen tänker ni men hold up) ska allt gå så fort. Skriva SMS, skicka SMS, betala med kortet i kassen, ta sig till gymmet och inte minst, framgången på gymmet. Folk köper sitt gymkort, 1 kg protein och efter 1 månad struntar dem i allt för att magrutorna inte syns eller vikten i bänkpressen kändes tyngre än vad folk mindes att den var. För er som såg Kai Greene filmerna jag la upp, för er är det tydligt med vart jag vill komma.

Man ser målbilden, och visst, det är bra att visualisera den och sikta mot den, men det är en ögonblicksbild som är redigerad, manipulerad och innehåller en modell som i rätt vinkel, med rätt ljus och rätt tömning ser perfekt ut. Inget ont om det, så funkar det men det är arbetet bakom den kroppen som många missar och det trycker Kai på i sina filmer och så vill även jag göra i detta inlägg.

Enda sättet att nå framgång utan att ”fuska” är att börja i vardagen. Analyser den och kan man inte göra det själv, ber man om hjälp, tex Mig (wow nu fick jag in smygreklam för mig själv!). Det är där arbetet sker, varje dag, varje vecka, varje år och hittar du en vardag som funkar kommer framgången att komma, varje dag, varje vecka, varje år! Den personen vi ser när vi ser oss själva i spegeln är en produkt av vår vardag – det finns inga undanflykter eller bortförklaringar, så enkelt är det!

Tänkte därför försöka ge Er lite enkla tips som ni kan anamma i Er vardag om ni så önskar.

Lämnar ni något åt slumpen?
Väljer ni att gå till sängs utan att planera för morgondagen? I sådana fall lämnar ni för mycket åt slumpen. Dagens träning är en produkt av gårdagens kost. Har ni ätit skräp dagen innan kommer ni i de flesta fall inte prestera bra.
Tar ni med er matlådor eller går ni ut och äter? Lämnar ni planeringen av maten till restaurangerna som vill laga god mat för att ni ska komma tillbaka och betala för deras mat eller tar ni saken i egna händer och gör storkok 1-2 gånger i veckan och fyller på med den mat Ni behöver och vill ha?
Planera dagen innan för ni kommer troligtvis inte hinna eller orka på morgonen!

Hungrig eller uttråkad?
Många som dietar eller försöker gå ner i vikt äter väldigt ofta och ibland onödiga saker då de i många fall visar sig att man äter mer om man har tråkigt. Har ni tänkt på det? Tänk efter först, är jag verkligen hungrig? Klarar jag mig inte en timme till tills det är lunch?
Måste ni faktiskt ha något i Er så testa och drick vatten eller något annat (utan större mängder kalorier).

Låt bli burnouten!
Okej, nu jäklar ska det bli förändring, morgonpromenad, ingen frukost, träning eftermiddagen! 
Varför? Börja med att göra en liten förändring. Se till att börja trampa på den nya stigen du vill vandra, ta inte dit en ångvält som du inte har råd/kan styra efter en kort period.

Varför inte träna idag?
Hinner inte, orkar inte, hämta barnen, laga mat, anledningarna är många. Lägg upp en plan du vill köra efter och följ den. Är du sambo, har du barn? Prata med din andra hälft och berätta. Ingen är så förstående som den man bor/lever med. I slutändan får det en själv att må bättre och således blir förhållandet bättre. Man kan alltid stiga upp lite tidigare eller tweeka till något så att det går att klämma in träning.

Varför missnöjd?
Ahh men jag hann bara 40 min idag, ville köra 60 eller jag orkade inte lika mycket i bänken som jag ville.
ALL TRÄNING SOM BLIR AV ÄR BRA TRÄNING – vissa dagar funkar det mindre bra och då får man nöja sig med att man faktiskt tog sig till gymmet eller ut i löparspåret. Vet inte hur många sådana pass jag haft på gymmet under diet framförallt men det är bara att bita ihop, dagen efter är man starkare än sist men då säger man minsann inte, F*n idag ägde jag, gud va stark jag var? Eller? Gör det om inte annat!

Ska träning vara kul?
Ja det ska det faktiskt vara med parentesen som jag skrev ovan, så ska träningen ge dig energi och glädje. Försök hitta något som verkligen passar dig för är det kul, ja då TAR man sig tid att göra det! Boxas, simma, klättra, gymma, springa, hoppa, skutta, rulla.. vad som. Huvudsaken är ju att du gör något.

”You dont set out to build a wall, you start by puting a brick, and you want to put it as close to perfect as it gets”

Tänk på det jag skrivit och de citaten jag lagt fram, det finns ganska många bra aspekter där tycker jag själv och börja med små förändringar. Gör morgondagen så nära perfekt den bara går att göra och sedan tar ni nästa dag, och nästa och nästa och nästa. Tillslut har ni skapat Er den vardag ni alltid velat haft och då kommer Er spegelbild att visa det!

Hälsa och träning är ingen hobby, det är faktiskt en livsstil!

Over and out
/Gustaf

STOCKHOLM TRIATHLON

26 augusti - 11:26

Hänger med Emily vid stadshuset och hejjar på Marcus som simmar en etapp i Stockholm Triathlonh. 19 grader i vattnet och spöregn.

20120826-112528.jpg

20120826-112541.jpg

20120826-112550.jpg

20120826-112612.jpg

20120826-112620.jpg
/Gustaf

VINNAREN #ICANIWILL INSTAGRAMTÄVLING

13 augusti - 7:18

Valet var igår natt inte så svårt, för en gång skull. Många motiverande och inspirerade bilder som jag tycker ni ska gå in och kolla på. Bara att söka på hashtagen så kommer ni dit, över 100 foton nu! High five guys! Länk till bildsidan finns HÄR
Åter till vinnaren. Han körde sitt roddpass.. gick hem och väl hemma funderade han på om han var nöjd? Svaret var Nej och Johannes gick då, i IcanIwill-anda, tillbaka till gymmet och gjorde om sitt roddpass. Som ni ser kom han längre andra passet. Mentalt starkt Johannes – Grattis! Maila mig på gustaf@gustafollas.com så bokar vi in ett pass ihop!

Tack för alla bidrag! Blir lite andra aktiviteter i slutet av veckan så håll Er uppdaterade! Ha en grym dag allihopa!

 

THE SMALL THINGS THAT KEEPS YOU GOING

26 juli - 21:35

Blev det något baklängespass eller? Jag körde det med Emily. Vi hade full fart och påslag i bröstmuskulaturen redan övning 3, cabelflyes för pecsen. Nyttigt och inte alls dumt en dag som denna..en dag som iofs varit mindre inspirerande och bostande. Känt mig allmänt låg och inte i gängorna.

20120726-213523.jpgGav mig ut på nätet och sökte motivation efter jobbet. Med hjälp av googles bildsök hittade jag en herrans massa motivationsquotes som passar perfekt som bakgrund på iphonen. Tänkte jag skulle dela med mig, kanske är fler som behöver en liten knuff, en liten tanke, en liten reminder.

Vilket är ert bästa knep för att hitta fokus och motivationen dagen den sviktar?

Bara att spara bilden direkt i telefonen och ange som bakgrund.
Dagens enda pass:
Sidolyft 6 set
Axelpress 10 set
Cabelflyes 5 set
Sned bänkpress 4 set
Bänkpress 5 set
Greppträning med Fat Gripz – 3 set (HELSKOTTA det är jobbigt!)
Chins 3 set test av axeln

Imorgon Fredag är det Batman och pizza på Il Forno Di Gino, världens bästa pizzeria på Fridhemsplan, Stockholm. Är ni i stan måste ni besöka den. Men hallå, PIZZA? Gustaf? Du är ju på diet? Ja jag vet, har räknat lite på dieten och ligger 7,5 v före ursprungsplanen så kommer unna mig en pizza imorgon och försöka få tillbaka lite tryck/fart i kroppen.

Vad ska ni göra i helgen? Om ni har tid ikväll eller senare så gå in och läs Jeans kommentar till Steve Jobs-inlägget. Kommentar?
/Gustaf

WHY DO YOU GO TO THE GYM?

30 juni - 7:50

Trots att mitt tangentbord sviker mig pa de sista tre bokstaverna i alfabetet ska jag nu forsoka samla mina tankar kring hela det har fenomenet med att trana, slita pa gymmet, framgangar, tillbakablickar och egen-feedback. Tankte att det kunde vara bra att bryta av mina atombomber med bilder har pa bloggen och dyka lite langre ner i mina tankar och dagar har i Staterna.

Det hela borjade nar jag hade rott klart mina intervaller pa roddmaskinen och Emily hade 10 min kvar pa crosstrainern. Jag stod bredvid henne en stund och iaktog de tranande jenkarna. En herre som rodde bredvid mig, tva kvinnor i 35-arsaldern bredvid Emily och ett gang pa lopbanden. Tankte inte sa mycket mer pa det da sa jag gick ner till ’baren’ pa gymmet. Grymt initiativ dar de har allt fran powershots med kreatin och PWO till burn-fat / reload / build muscle-drinks. Blev sittandes dar och tittade forundrat ut pa de personer som var framfor mig pa gymmet (baren ar praktiskt taget i gymmet, sa nar pa 5 m fran narmaste maskin). Framfor mig sag jag aterigen flera olika individer som alla ser och ar valdigt annorlunda byggda samt kor valdigt olika upplagg. Under mina 10 min pa pinnstolen kom 3 personer fram till baren och genomforde ett kop.

Den forsta personen var han pa roddmaskinen bredvid mig. Lang, ganska smal herre, svettband runt huvudet och horlurar i oronen. Han hade rott sag, 10 min? Han hade inte en tillstymmelse till svett nagonstans och laste ganska intensivt pa menyerna. En power-shot och en muscle-builder-shake blev det.

Den andra personen var en kvinna i 50-arsaldern som kopte nagon form av aterhamntningsdryck medan hon smsade/facebookade, hon kom senast fran bensparken dar hon utfort samma aktivitet, dvs haft fullt upp med telefonen.

Den tredje personen var en ganska overviktig herre som jag sag i brostpress-maskinen. Han maaaaatade repetitioner i maskinen sa jag trodde handtagen skulle flyga ivag. 4-5 viktskivor som akte upp och ner flera ganger an jag kan rakna till.. (den har killen har sakert 100/120 kg i banken for reps utan problem). Han kopte en Powerrade och gick sedan hemat.

Utan att ga in narmre pa mitt business-tank sag jag en eeeenorm potential i att hjalpa folk i USA att trana ratt. Dom gar baklanges pa banden, smsar i gyn-stolen, hoppar pa bollar med viktplattor, star pa huvudet och forsoker bicepscurla oooossaaa vidare. Det verkar vara som att ju mer avancerade ovningar man utfor, desto mindre behover man ta i och man kommer anda undan med det for det ar sa sjuukt avancerat och sa sjuukt bra! Eller?

Venice Beach idag..

Naval, da till pudelns karna.
Nar jag satt dar och gjorde mina analyser pa alla dessa personer sa kom jag och tankar pa mig sjalv. Varfor gar jag till gymmet (nastan) varje dag? Har ni reflekterat over det sjalva?
Det ar inte kul alla dagar och man kanner inte for det jamt. Som idag tex nar solen lyser och kanslan pa Venice Beach ar fantastisk. Da aker jag och Emily hem, beger oss ivag till gymmet och tranar/plagar oss sjalva sa mkt det gar. Varfor fragar vissa? DET AR SEMESTER sager andra, slapp traningen och njut nu! Jag gor det, svara jag da, njuter. Traningen ar mitt storsta intresse och jag mar bra av att utfora det. Visst, inte alla ganger nar man kommer hem fran pass och knappt klarar av att laga mat, men efterat.

Jag borjade trana for snart 7 ar sen och trots alla 100-tals timmar jag lagt ner pa matlagning, planering och traning angrar jag det inte for en sekund. Traningen och min utveckling som person samt kroppsligt har givit mig mer an nagot annat. Den som gatt igenom en snarlik resa VET!

Om den overviktiga herren pa LA Fitness gick och kopte en Powerrade for att han ville belona sig for att han tagit sig till gymmet och totalt gatt ner 20 kilo under 2 manader sa FINE! Jag domer ingen for jag vet inte vad han har for bakgrund eller bagage med sig. Det ar omojligt att veta varfor vissa personer ar otrevliga och andra ler at en nar man fragar nagot pa gymmet.
Det enda jag vet, ar att jag gar till gymmet for att jag vill bli battre och jag har ett inre driv som foder min lust att trana hardare och smartare. Trots att jag idag ar nojd med stora delar av min kropp sa ser jag alltid det som ’behover’ forbattras eller sadana delar jag vill fa till battre. Jag ar sa duktig pa att klanka ner pa mig sjalv och tex mina vader som knappt ror sig en milimeter trots ar av (felaktig?) traning. Har jag battrat pa axlarna under foregaende ar sa sager jag fortfarande utat att jag har daliga axlar.
Manga av dom jag sag pa gymmet i LA har 10, 20, 30-kilos overvikt. Dom gar hem fran gymmet nar de gjort sina 15 repetitioner oavsett om de inte behovde ta i under nagon av dessa 15 repetitioner. Min kritik i form av ’baksisa axlar’ ’vader’ ’mer massa’ osv ar petitesser i sammanhanget och ibland behover man faktiskt paminna sig sjalv om det. Jag och manga av Er dar ute ar inne pa RATT inslagna linje och det handlar bara om att fortsatta rida pa den for att na sina mal men likval klagar och beklagar vi oss over vara svagheter nar vi kommit sa langt. Skulle jag ga tillbaka 7 ar i tiden och fraga Gustaf, 18 ar om han skulle vara nojd ifall han fick se ut sa som jag gor idag, vad tror ni jag skulle svarat? Jag skulle gratit av lycka och tackat JA utan att fundera.

Nu star jag istallet har, mer kritisk an nagonsin och gar till gymmet gang pa gang, ater mina matlador ganga pa gang, forbereder mina tillskott gang pa gang, for att battra pa de dar sma ’problemomradena’.
Ganska sjukt om man ser det sa men samtidigt sa fruktansvart fascinerande.
Vet inte om jag lyckades knyta ihop sacken sarskilt bra eller om jag ens sjalv visste vad jag ville fa fram. Kande bara ett starkt behov av att skriva detta..kanske är det så att det just är frågan i rubriken som är DET. Målmedvetenheten som finns bland individer jag tränar med och ser på många Gym i Sverige inte syns här i USA? Har dom några mål eller går dom till gymmet bara för att de måste?
Mitt mal ar att fortsatta slita hardare och hardare for att med hjalp av varje pass ta mig ett steg narmare mina mal. Det finns ingen tvekan om att jag kommer na mina mal, det VET jag. Nar jag nar mina mal, det vet jag INTE.

Så det kanske viktigaste med detta inlägg, har du frågat dig själv varför DU går till gymmet?

ATT TA I

26 september - 21:13

Idag tog jag i så det höll på att bli svart. Jag hade nästan räknat med en migränattack och ibland går det verkligen att pressa sig själv över tidigare gränser.
Jag försöker få så mycket vikt det bara går på låren för att få dom att växa. Fler reps eller mer vikt. Allt i kombo med att jag orkar hålla tekniken för det är ju som så att en skada innebär att man inte kan träna och därmed är det dagar då man tvingas vila istället för att träna med vikter där man klarar att prestera och hantera. Sen bör/måste man ibland flytta sina gränser till ett pris av lite sämre teknik men det få inte blir en träningsmetod för då kommer skadorna på beställning. Nog om det..

Knäböj, warmup först
1x6x130kg fullt djup
3x6x140kg 90 grader i knäleden
1x6x130 kg fullt djup.
Kan gott öka nästa pass för nu sitter den vikten som potatis.
2x10x80 kg Maxbred stans..

Benpress
10 smala – 10 maxbreda utan vila
1x20x200kg
2x20x230kg
Smala med drop
2×12-15x275kg – drop – 2×8-10x240kg
Tävling
2set 200 kg x 15 reps på kortast tid, grattis Jocke!!

Sittande lårcurl
4 set med 12-15 reps
Superset
Vadpress 4 set med 15-20 reps

Benspark
3 set, 2 drop = 9 det totalt. 95 kg, 85 kg, 70 kg. Runt 15 – 10 reps per set.

Airsquat Challenge ;)

Nu ska jag sova. Mitt huvud värker! God natt allés