Tänk vad som hänt i mitt liv de senaste 5 åren. Jag är så nyfiken på att höra vad du hade sagt om du levde nu. Hur du tänkte kring mitt företagande och alla mina utmaningar i livet. Saknar dig Morfar, varje dag.
/Gustaf
5 ÅR
15 mars - 21:48
Tag Archive: morfar
GOD JUL MORFAR
17 december - 21:21
Vi har tittat till stugan och allt är som det ska. Vattnet har frusit på sjön och lugnet lagt sig. En eller två stycken rävar har gått över tomten och lekt nere på isen, jag minns fortfarande hur du lärde mig se att det var räv. För övrigt är verandan sopad, ljuset brinner i lyktan och alla dörrar är låsta men det här visste du säkert redan. Antar att du spenderar mycket tid där uppe nu. För dig är det säkert sommar året om och Mormor och Mo håller Dig sällskap. Du får hälsa dem så mycket från mig, lova!?
Nu är det snart Jul och jag ska fira både i Dalarna och här i Sthlm. Precis som förra året kommer jag att sakna att åka upp till dig på ”Knoppen”, knacka på din dörr och mötas av ditt leende. Jag kan fortfarande känna doften i din lägenhet, doften av dig och känslan av tyget i din soffa. Morfar jag saknar dig så innerligt. Du var verkligen en sån viktig person i mitt liv och även om du inte är med oss idag på det sätt som vi var så vana och trygga i så är du fortfarande en så viktig person för mig. Jag har skrivit det förut men det kan inte sägas för många gånger. Om jag får bli hälften så bra morfar som du var så ska jag aldrig mer be om något. Du hade historierna, värmen, humorn och din så fruktansvärt stora egenskap att vara nöjd med det lilla. Du ska veta att jag många gånger under min tid i Uppsala hade så dåligt samvete för att jag inte ringde mer ofta. Det samvetet låg på mig, inte hos dig, det vet jag för varje gång jag eller du för den delen, ringde och fick höra min röst sken du upp i luren. Det var alltid skönt att höra att allt var som de skulle, att du gick dina promenader och höll koll på bandyn åt mig när livet var fyllt av fart och plugg i Uppsala. Om det inte vore för den jävla cancern hade du varit med idag och fått sett min fina brorson. Han har drag från dig och några drag från mig. Jag önskar så att du hade fått leva nått år till och träffat Jonathan, han är så fin! Samtidigt som jag vet att det är omöjligt och en tid bort i mitt liv hade jag velat att du skulle få träffa mina barn i framtiden. Då tror jag både du och jag hade varit lika stolta. Morfar jag saknar dig så innerligt. Det går inte att skriva i det här inlägget men jag hoppas att du då och då kommer till mig och känner mina känslor. Jag försökte verkligen berätta det för dig när du var i livet. Jag älskar dig Morfar.
Du hade även älskat bilen vi körde till stugan. Som mor sa, ”Sälj mina kläder och skor, jag kliver inte ur”. Haha, du och dina förbaskat roliga små meningar. Jag tar med mig många av dem ska du veta, senast idag sa Micke att han skulle till Apoteket efter vårt träningspass, då sa jag att det minsann heter Poteket (!), eller hur?
Tack för att jag fått ha dig i livet så många år, tack för alla våra sena Tisdagar och tidiga Onsdagsmornar.
God Jul Morfar från din Gustaf
EN MAN SOM HETER OVE
2 september - 19:51
Jag vill bara ta tillfället i akt att tack Fredrik Backman för denna fantastiska bok. Den är dråplig, rolig, våldsamt rolig och ändå med en underliggande ledsamhet och fin känsla för saknad. På något vis läste jag den här boken med rätt tajming och jag vet inte varför men den fångade mycket känslor kring min morfar. Nog för att han inte är lik Ove varken till sättet eller utseende men det var ändå något som fick mig att må fruktansvärt bra när jag läste boken. Kom på mig själv heja på Ove och planera vad han kunde tänkas göra innan han själv gjorde det i boken. Tack Fredrik, du har bidragit till att göra min semester lite bättre! Och Morfar, om du läser det här från himlen, jag tror du skulle uppskatta boken lika mycket! <3
/Gustaf
ADAMS IPOD ROULETTE
16 april - 16:48
Innan jag började studera i Uppsala jobbade jag runt som en gnu. På två år var jag arbetslös en dag (med min resa till Thailand borträknad). Varje morgon, för det var ofta tidiga mornar, lyssnade jag på Adam & Gry. Ett av mina favoritinslag var när Adam tog fram sin ipod och körde en roulette. Han snurrade på knappen tills Gry sa stopp och sen spelade de upp den låten, oavsett vad det var.
Idag när jag städade ur en av mina lådor hittade jag min gamla ipod och efter ytterligare lite letande även laddaren. Nu sitter den i och laddar för fullt. Musik är lite som vin, det blir bättre med åren. Nu gillar inte jag vin utan musik och tror mer att det är så att man glömt bort en del bra låtar eller att man lyssnade sönder dem förut och när man går tillbaka är det lite som att återuppleva de bästa ögonblicken med den låten/de låtarna. Det blir med andra ord mycket musik ikväll på träningen. 
Den 16 april är också en speciell dag för mig i den aspekten att min morfar hade fyllt 95 år idag om hade vunnit kampen mot Cancern. Nu gjorde han inte det och vi får istället fira på varsitt håll, han där uppe och jag här nere. Saknar dig varje dag morfar, det vet du! Ha en bra födelsedag! Älskar dig!
/Gustaf
EN ANNAN GENERATION
26 mars - 6:51
När jag sitter i min svarta skinnfåtölj och väntar på min kund är det full rulle. Folk kommer,folk går, folk springer och pratar högt men trots dessa störningsmoment fastnar min blick på en äldre herre. Han sitter i en av magmaskinerna som är synlig från receptionen. Min första tanke är att jag tycker det är fantastiskt att man går på gym och investerar tid i sig själv och sin kropp vid den åldern. Jamenar hur lätt måste det inte vara att bara strunta totalt i sin kropp, äta bullar, lösa korsord och bara må?
Först tittar jag på honom, sedan återgår jag till mina mail men kan inte låta bli att titta på honom igen.Han håller fortfarande på med sina situps och nu blir jag nyfiken. Han grinar illa, så det syns att han tar i och jag känner igen mig själv när de där sista repetitionerna skall göras och det svider i hela bålen. Grejen är att han inte slutar, att han inte ger upp, nej, han maler på som ett ånglok. Felfri teknik med perfekt vändning innan viktmagasinets plattor träffar varandra. En till och en till. Han måste köra på 0 vikt tänker jag men krutgubben har halva magasinet på ser jag när jag ålar mig längre ner i fåtöljen för bättre sikt. När jag börjar räkna så kommer jag till över 70 reps innan han slutar och då har han hållit på ett tag innan. Min inre haka faller till golvet och jag kan inte låta bli att reflektera där jag sitter.
Hans blick var 100% fokuserad på samma punkt under varje repetition, han hade ingen flashig iphone han klickade i hur många reps han gjort, han hade inte de senaste kläderna som alla andra, nej den här gubben (om jag får kalla honom så, det är i all välmening, han var lätt över 70) var där för att träna, för att han visste att det var bra för hans kropp och själv. Den generationen han tillhör är uppväxt under så brutalt annorlunda förhållanden jämför med mig och tex min systerson Jonathan. Det här är samma generation som min morfar. De gick till skolan, genom en kolsvart skog, dag ut och dag in, sommar som vinter, snö som regn. Det var inte en kilometer till skolan heller, nej det var långt! De åt egenodlad potatis för att bli mätta, jobbade med sina kroppar för att få in någon krona till familjen, hade ingen telefon eller TV i början av sina liv och så här skulle jag kunna fortsätta rätt länge. Den här krutgubben fick mig att återigen inse att detta är en generation som aldrig kommer komma igen.
Jag minns än idag hur glad morfar blev varje gång man kom och hälsade på. Han blev som en sol varje gång och även om man ringt och sagt att man skulle komma fick man alltid höra, ”kommer du och hälsar på”. Han tog inget för givet och han hade verkligen en unik förmåga att uppskatta immateriella ting och upplevelser. Minns att jag ofta hade dåligt samvete när jag bodde i Uppsala och pluggade att jag inte hann / åkte hem oftare men när man väl var där var det som bortblåst.
Tänk så många tankar som kan strömma genom huvudet på så kort tid. Han är klar med sina situps och vandrar vidare till benpressen där han fortsätter att träna. Jag blev så himla imponerad och ville bara skriva ett litet tack till herrn i situps-maskinen. Vid den här tidpunkten anländer min kund och jag hinner aldrig tacka honom personligen så därför får han det här inlägget. Tack
MORFAR, EMILY OCH JAG
8 mars - 16:26
..kikar på bandy. Morfar från himlen och vi från soffan. Lördagen startade med en långpromenad i solskenet. Tänk vad mycket glädje solen kan ge oss svenskar. Vi har väntat och längtat hela vinter och vi var inte direkt ensamma ute nu på förmiddagen. Halva Råsunda knatade/sprang/lekte utomhus. Sommaren är på ingång! God frukost, lite småfix och sen var jag iväg och kikade på en potentiell lokal. Det spritter lite i mina fingrar. Jag har en vision med produkterna och egen lokal men samtidigt vet jag att det kommer krävas en hel del av mig och att få saker på plats. Har dock inte mycket till val så därför jag försöker jobba så mkt det går för att få allt på plats. Återigen, är det någon som har en lokal eller känner någon som har lite mindre lokaler (20-40 kvm) dra gärna iväg ett mail.
Nästa vecka blir lite annorlunda för mig. Har ett par grejer att styra måndag tisdag sen åker jag iväg resten av veckan till Spanien. Miljöombyte och mycket träning. När jag kommer hem ska jag och Emily lägga planen för resten av året. Plan för diet, plan för resor, plan för kost. Det behöver jag kan jag säga. Tror det blir en tvåstegs-diet för mig. Lägger upp mer info när jag spikat allt. Ha en bra Lördag. Jag ska ut och fake-lappa bilar i Råsunda (Mellofinal = alla felparkerar) och sen på middag. Tjipp
/Gustaf
VISSA VÄXER – ANDRA KRYMPER
19 september - 21:45
Kände mig liten idag på gymmet med Marcus i släptåg. Herrn har växt som ogräs senaste året och lite massa från hans axlar hade jag inte tackat nej till!
Dagen till ära, i Falun då, var vi på det gamla hederliga FysioCenter på Lugnet. Tiden har mer eller mindre stått stilla på gymmet där jag gjorde några av mina första träningspass. Blev lite nostalgisk och känslosamt ett tag när jag insåg att jag slet på det där gymmet, bland samma maskiner efter bandyträningarna och efteråt cyklade/gick jag hem till Morfar som bodde bara ett stenkast bort. Vi åt stuvade makaroner med korv och hårt knäckebröd. När dieten är över ska jag äta det igen och njuta. Minnena med morfar hoppar på en från stund till stund och det går inte en kväll utan att jag tänker på honom. Min stora förebild i livet. Han hade varit stolt över mig nu, både inför tävlingen och nya företaget.
Nya dietschemat som jag idag inledde har känts OK – vi har dragit ner kalorierna rett rejält för att få en kick-start och jag hoppas tighta på mig rejält fram till lördag när Emily fyller år och vi ska äta lite brunch och träna på SATS Uppsala. 92,7 i morse så vi kör väl helt enkelt? Ingen återvändo, bara FULL jäkla gas!
Passet gick över förväntan. I smithen var vi uppe på 90 kg (!) i sittande militärpress och jag drog PB så det skrev om det. 6 reps kände så jäkla bra. Fortsatt med press bakom nacken utan ryggstöd, sidolyft med drop, baksida 2 övningar i superset, rotationscuffar 3 vändor och så avslutade vi med dips. 5 st med 15-20 reps.
Är inte Internet helt fantastiskt? Har fått två superkontakter genom detta fenomenala forum, senast idag fick jag ett mail som gjorde att jag sken upp inombords. Tack för det!
Det kan vara så att jag hittat min logga, satt och skissade på eftermiddagen och så bara var den där. Shit, måste få den realiserad i verkligt format, med lite färger och 3D så får vi se. Rätt nöjd själv om jag ska vara ärlig.
För Er info så kommer jag köra igång för fullt från 1 oktober med företaget. Fram tills dess är det 25%-s fart då det bara är kvällarna som finns till. Hoppas ni förstår det och ni är hjärtligt välkomna att höra av Er ändå (vilket några redan gjort!) KUL!
Önskar Er en fortsatt grym kväll.
/Gustaf