Tag Archive: kändisar

ICANIWILL DRIVA EGET FÖRETAG

24 april - 21:35

Någonstans när jag drog igång mitt företag tänkte jag så. Jag ville utmana mig själv, testa mina vingar för att se hur långt jag kunde ta mig.  Om än första delen med skatteverket, registrering, skatt, budget osv var avskräckande så tog jag mig igenom den och startade upp allt. 50 000 kr in som aktiekapital, skriva på tjänstledigheten och PANG så är du där. Första dagen på jobbet, ”nu är det upp till dig Gustaf” minns jag att jag tänkte.

Sedan dess har drygt 8 månader gått, mycket har hänt i företaget och jag får ofta höra att det är kul att det går så bra. Jo det går absolut bra i den aspekten att mitt hårda arbete jag lagt ner har givit frukt på så sätt att jag idag någorlunda lyckats fått upp en spridning av varumärket IcanIwill, främst i form av hashtags och produkter som börjar figurera mer och mer där ute. Jag tänkt nu vara ärlig och på ett mer djupgående plan beskriva hur min situation i vardagen är.

Den här månaden ska jag ta ut min första lön, på 8 månader. Det blir ingen stor lön trots att företaget går ”bra”, ja jag väljer att säga ”bra” inom situationstecken för min definition på bra är annorlunda. Jag har som ni säkert vet höga krav på mig själv och mitt ”bra” skiljer sig från andras ”bra” och istället kanske man ska byta ut det mot framåt? Så ser jag det. Ingenting, och då menar jag ingenting, kommer gratis som egenföretagare. Vissa kanske menar att jag får gratisreklam och PR från tex Jon Olsson eller Maria Montazami men väldigt få vet hur mycket arbete det inneburit för mig. Jag menar inte att jag arbetar hårdare än någon annan, jag försöker många gånger arbeta strategiskt men det är lätt att döma utav bilderna jag lägger upp tex att det är rätt glassigt att träna ”kändisar” och få PR och uppmärksamhet och så kan det visst vara i vissa fall men det finns så många fler aspekter på det hela.

Så här fungerar det med pengarna i ett eget företag. Du startar med 50 000 kr i ett aktiekapital som du inte kan använda hur som helst så det är upp till dig att dra in så pass mycket pengar att du kan betala ut en lön, sociala avgifter och skatt, lite grovt räknat kan man säga att om jag tex vill ta ut 20 000 kr i lön till mig själv, netto, måste mitt företag betala ut 40 000 kr (allt inkluderat). Som ni alla vet har jag en del produkter att underhålla och utveckla. I den här världen handlar det om volymer och marginaler. Om du, efter mycket arbete, lyckas få tag i en producent och de går med på att sälja till just dig, så måste du ställa upp på vissa villkor vad gäller antal produkter. Det kostar pengar för dem att ställa om maskiner och liknande så de vill ha en garanterad kvantitet som gör att de går plus. Om denna kvantitet är för stor för dig som liten företagare, dvs att din köpkraft inte är stark nog, får du vackert vända dig till en svensk återförsäljare. Denna köper in större volymer från producenter och säljer sedan mindre partier till tex, mig. Redan här är det alltså två munnar att mätta vad gäller marginaler, detta ger dig ett OK inköpspris men sen ska du tjäna pengar på produkten och är det dessutom flera led innan produkten säljs, tex en återförsäljare, i mitt fall MM Sports, som jag har ett avtal med, så kan ni räkna ut att det blir lite mindre pengar kvar på sista raden för mig. Vissa produkter har man större marginaler på, andra lite mindre. Jag älskar att ta fram produkter men det är enormt mycket jobb bakom dem. Design, färg, placering, antal, volym, prover, lagar, font, fel, gör om, samma sak igen, rätt, sen ska det fraktas, deklareras, kommuniceras, ofta via mail, testas, fotas, skrivas text, osv. Det är inte enkelt men som sagt, riiktigt kul och att få släppa en ny produkt som folk faktiskt köper, för det är så att många peppar och stöttar en genom verbala kommentarer och push men om vi säger att 300 gillar mina t-shirtar, 20 st kommenterar att de längtat efter en t-shirt och i slutändan handlar kanske 10 st. I det fallet måste man bygga upp en sju jäkla stor bas av folk som får se de här produkterna för att de sista 3% ska införskaffa produkten. Jag skriver inte detta för att ni ska sympatihandla, tvärtom jag vill att ni köper mina produkter som ni gillar, inte annars! Det ger bara falska förhoppningar och det märks vilka produkter som är populära. Det jag vill säga är att det är mycket jobb och i slutändan kanske inte produkterna genererar tillräckligt med pengar för att företagsägaren skall ta ut en OK lön. Man får då, som jag försöker göra med jämna mellanrum, utvärdera sin situation. Vilka produkter ska jag sälja, ska jag sälja produkter över huvud taget? Kill my darlings?

Jag har valt att inte satsa alla mina ägg i samma korg. Jag har som ni vet en del PT-kunder och en del kunder online. Detta är något jag brinner för, jag lägger ner mycket tid på att skriva, motivera och förklara saker för mina kunder för jag vill att varje kund som har och göra med mig blir nöjda, och de ska inte bara vara nöjda, de ska ta sig framåt, neråt, uppåt och helst nå en viss nivå av kunskap innan jag kan släppa dem med gott samvete och känna mig nöjd. Att driva något som är så personligt, som det jag gör inom denna delen av företaget är .. utmanande. Det är svårt att lägga ut till någon annan, för någon annan är inte jag, säger inte det jag säger, gör inte det jag gör, så med jämna mellanrum när tiden inte räcker till och man jobbar flera timmar, ibland dagar, utan att få in en enda krona till företaget får man helt enkelt, som jag försöker göra med jämna mellanrum, utvärdera sin situation. Ta tex en PT-timme som jag säljer för 500 kronor, hur många PT-timmar måste du sälja för att få in säg 40 000 kr? Tar det en timme att utföra en PT-timme? Transport? Förberedelser? Detta får en att fundera, vilka tjänster ska jag sälja, ska jag sälja tjänster över huvud taget? Kill my darlings?

Omsättningen i företag har gått upp, ja, men samtidigt behöver jag precis just omsätta en del pengar för att kunna betala producenter och ligga ute med pengar innan jag får betalt från mina kunder. Det är så det funkar. Jag skjuter brett, som typ med ett hagelgevär och ser vart jag träffar och vart jag träffar rätt. Vissa saker måste jag göra, andra saker kanske man får stryka från listan och när jag senast igår satt mig ner och revidera hela upplägget på företaget. Detta var en utmaning som jag tog mig an när jag sade nej till en stabil och bra inkomst från tidigare arbetsgivare och klev av tåget. Detta är något jag jag vill göra, men frågan är om jag gör det rätt. Faktum är att jag inte är superstor, jag når inte flera 10 000-tals människor genom sociala medier eller på annat sätt för den delen heller. Som det ser ut nu måste jag styra om skeppet lite, jag ger inte upp än och att ge upp är inte min grej men man måste vara beredd att dra en gräns någonstans för var man ger upp, för att stånga sig blodig och bara köra trots vissa indikationer är bara dumt.
Jag säger som sagt inte att det går dåligt, att jag inte tar mig framåt, att jag inte når fler varje dag och att jag inte överlever och ni kommer inte se några stora skillnader på ytan, jag har min plan som jag håller mig till men det är lätt att grotta ner sig i detaljer och på så vis missa helheten och sin övergripande plan som man gjorde från början. Jag trycker gaspedelen än mer mot bottenläget och fortsättre kämpa, för om det är något som tagit mig framåt år ut och in, oavsett om det varit studier, arbete eller träning så är det just hårt jobb, dag ut, dag in. Jag jobbar nu mot att finna min hävstång.

Ni brukar uppskatta de här lite mer djupa delarna av bloggen och även om det inte var något djupt personligt utan mer djupgående på företagsbiten så kanske det kan vara spännande att läsa lite mer. Min förhoppning är att jag ska kunna få några fler att förstå vad som krävs och vad det innebär när det kommer till att driva eget företag. Det finns självklart många otroligt bra saker med att driva eget och de tar jag upp till och från här i bloggen men idag blev det så här. Ni som vill kommentera, ni kommenterar, ni som inte vill göra det, ni behöver inte göra. Lätt som en plätt.

God kväll
/Gustaf

24 kommentarer

VEM ÄR MAN EGENTLIGEN?

8 november - 11:54

Jag vet inte riktigt i skrivande stund vad eller vart jag vill komma med det här inlägget. Det är väl kanske mest mina flummiga tankar som kommer ut i ord men det är någonting som jag gått och funderat på ett tag så vart ska jag då ventilera det om inte på min blogg?
Jag skulle inte kalla mig själv för att vara en särskilt stor bloggare, (jag har i dagsläget ca 20 000 besök per månad vilket är min högsta nivå hittills så det passarjag på att skryta med här – woohoo – good times), men när man bloggar och har en del läsare så har man ändå ett ansvar. Visst man har ett ansvar även om man bara har en eller två läsare likväl men ansvaret torde ändå vara lite större om man har en del besök per dag. Så, med detta ansvar, ämnar jag inte att hänga ut någon annan bloggare här utan mest skriva om mina reflektioner kring rubriken ”Vem är man egentligen?”.

Whats the big issue då Gustaf?
Det är egentligen ingen stor grej utan handlar helt enkelt om hur man profilerar sig på en blogg kontra hur man faktiskt är och beter sig i verkligheten.
Följer en del bloggar på daglig basis och dem flesta utav dessa bloggande personer har jag även träffat. Alla dessa är väldigt olika individer och således använder dem olika sätt för att uttrycka det som personerna tycker, och faktiskt, karaktäriserar dem själva. Dessa olika sätt kan vara allt ifrån språk, bilder, videos, och design och när man som läsare tar in dessa intryck skapar man sig en bild av bloggaren och hur den personen ”’är”.

För mig startade bloggande 2007 när jag flyttade till Uppsala och bloggen var till en början ett sätt för mina nära och kära att följa mig i min nya stad. Allt eftersom utvecklades den till att fokusera mer och mer på min träning då detta intresse växte.
Jag har därmed alltid försökt att skriva utifrån den personen jag är. Detta har och kommer aldrig att förändras. Jag vet att jag inte är någon stor bloggprofil i detta avlånga och för tillfället kalla land. Jag tror inte heller att jag någonsin kommer att bli det. Jag (JAG JAG JAG, lär dig börja meningen med något annat Gustaf, ego!) är lite för ”vanlig” och lite för ”tråkig” som person, det är bara att gå till mig själv, läser nyfiket hur eliten eller ”spännande” personer med en lite annorlunda vardag – kontra mot min egen vardag – har det, sånt lockar mig. Har heller inte nått något stort genombrott inom sporten (än) som gör att den stora träningsmassan är intresserad av att läsa hur jag tränar och vad min filosofi är. För att bli en ”stor” profil tror jag att man måste ha lite edge eller vara extrem i någon form (läs Ako – Fysmonstret OBS! Ako är en sann förebild för mig så detta är endast i positiv bemärkelse!).

En liten utsvävning men det kommer kopplas samman snart.

När någon person som läst eller följt min blogg ett tag träffar mig, vilket faktiskt händer titt som tätt och jag tycker det är skoj att träffa er – tro inget annat, så vill jag att Ni ska känna att personen som bloggar även är den person som står framför mig. Visst vissa delar är omöjliga att förmedla på en blogg och självklart spelar ”er” tolkning in men i grund och botten (baserat på egna möten) så kan man känna om det är äkta eller ej. Jag är sann och äkta mot mig själv och tycker att jag förmedlar det gentemot er läsare.
Vissa personer (även detta baserat på egna möten) har en tendens att förstärka eller förändra sin ”bloggkaraktär” mot hur man faktiskt är i ”verkligheten”. (OBS! Jag lägger inga bedömningar i detta utan talar endast utifrån mina egna upplevelser och tankar. Alla får beta sig precis (nästan iaf) hur de vill på en blogg eller i en verklighet så länge det håller sig inom tillåtna ramverk för tryckfrihet och lagar) När detta möte sker och denna bild mellan blogg och verklighet är skev så ger det mig en känsla av besvikelse. Nästan som man blivit lurad. Är det någon som känt likadant? ”Fan den här bloggen/personen har ju givit mig en kick eller positiv känslan när jag läst den och sen uppträder personen på det här sättet eller visar sig vara väldigt annorlunda kontra mot det jag trott?” Lite som ett korthus som faller.. och det är nog därför som jag inte aktivt försöker skapa någon ”hype” kring mig utan mer krasst konstatera att så här ser min vardag ut och så här gör jag..

Det finns många diskussioner man kan knyta an till detta inlägg, egentligen är det väl snarare ett startskott på en diskussion, mer än ett inlägg, men jag kände att det vore kul med lite interaktion från er läsare.

Vad tycker ni?

Ni som har träffat mig, hur upplever ni mig In Real Life? Stämmer bilden från bloggen överens med bilden ni fick när ni träffade mig?

En parantes kring detta är att jag gärna inte tycker om att ”visa” dagsformen eller träna posering framför folk, utan gör det mest i skymundan och det blir såldes lättar för mig att lägga upp en dagsformsbild eller annat ”lättklätt” med skydd från internet och därmed slippa stå framför en okänd person och låta denna granska den redan hårt kritiserade (egna) fysiken. Självklart är det kul att spänna musklerna framför spegeln under passet men det är en annan sak ;) Slut parantes.

6 kommentarer