Som jag skrev i det tidigare inlägget om varför jag går till gymmet (läs det här) så hade jag lite svårt att summera ihop hela texten. Efter några dagars bearbetning från min sida så har jag nu kommit fram till vad det var jag verkligen ville få sagt.

Allt handlar om hur man ser på sina ”problemområden” eller svagheter. Välj att se det som en utmaning och inte som ett hinder. Hade jag sett alla mina svagheter som ett hinder eller något jobbigt/omöjligt istället för en utmaning hade jag nog aldrig ens börjat träna. Ingenting är omöjligt så länge man bara vill det tillräckligt mycket! Hur kul vore det om man var bäst på allt hela tiden? Utan utmaningar?
Nu fortsätter vi kämpa tillsammans mot våra mål och passa på att njuta av resan! Let’s do this – one step at a time!

2005 – 2012