Mina barn är försvunna – Min hund har blivit skjuten av en psykopat! Rubriker som dessa griper snabbt ett kraftigt tag kring våra hjärtan när vi läser dem på Facebook. Dela och hjälp mig hitta mina barn igen!
Gång på gång ser jag folk som delar diverse konstiga och mystiska statusar. Jag har ofta reflekterat över detta fenomen och när jag så sent som idag läste om en tjej som fått sin dolda identitet röjd på grund av detta fenomen kände jag ett behov att skriva lite kring detta. Både Polisen och flera tidningar har tagit upp skräckexempel kring just såna här delningsstatusar men ändå fortsätter folk att dela och sprida. 

Erik Carlsson på Nyheter24 har skrivit ett bra inlägg kring just det här temat och tar upp den obefintliga källkritiken på Facebook.

”En utländsk liga har rest till Västerbotten för att röva bort barn. 
Ligan är främst ute efter fysiskt starka barn eftersom de ska användas som så kallade ”kampbarn” i Polen.
Barnen säljs och tvingas slåss mot andra barn tills det ena barnet ligger. Enligt uppgift lockar kidnappningsligan barnen med använd lössnus och Monster energy-klistermärken. Du kanske tycker att det låter osannolikt? Det är det inte för 13 031 personer på Facebook. De delade nämligen inlägget vilket resulterade i att polisen i Västerbotten blev nerringd av oroliga föräldrar. 
– Det är fascinerande hur ett rykte kan få ett helt samhälle att bli involverat, berättade Christina Nejdebro vid polisen i Västerbotten. Det verkar inte spela någon roll att polisen jämt och ständigt går ut och varnar för att sprida tveksamheter på Facebook. Källkritiken är helt enkelt död. Efterlysningen efter ”kidnappade” Simon, 17, delades över 20 000 gånger. Problemet var att Simon i själva verket satt och pluggade i sitt rum och att efterlysningen var skapad av illvilliga mobbare. I Hässleholm fick en kvinna med skyddad identitet sin vistelseort röjd när maken efterlyste sitt försvunna barn via Facebook. Inlägget fick tusentals delningar och till slut ringde en person och berättade var barnet och mamman bodde. De två ovanstående bluffarna är ändå väl utförda. Jag kan ha förståelse för att man inte synar de bluffarna direkt. Människor vill väl, människor vill hjälpa till. Men, en utländsk liga som kidnappar barn i Västerbotten och använder använd lössnus och klistermärken som lockbeten? Det är det slutgiltiga beviset för att källkritiken bland Facebookanvändare är död. Vem är då personen som skapade ryktet om kidnappningsligan? Jag bestämde mig för att försöka reda ut det hela – och det var betydligt svårare än jag trodde. Namnet kvinnan använder finns inte i folkbokföringen. Hon har ingen adress, inget telefonnummer. Dagen efter inlägget skrev hon ett nytt inlägg där hon beskrev sig själv som en hjälte. ”Räddat otaliga mängder barn från att bli kidnappade av polacker”. För att få mer information om kvinnan bestämde jag mig för att ringa runt till de Facebookvänner som delar det något ovanliga efternamnet.
– Jag har ingen aning om vem det är. Är vi vänner på Facebook?, sa den första.
– Vi blev vänner för att vi delade samma efternamn. Jag tänkte att hon kanske är gift med någon i släkten, sa den andra.
Inget napp. Jag ringde då till två av hennes, enligt egen utsago, tidigare arbetsgivare.
– Va? Har aldrig hört namnet, förklarade den första.
– Vi har ingen som heter så som har jobbat här, sa den andra.
Personen bakom kontot verkade mer och mer vara ett nättroll som valt vänner med samma efternamn för att verka trovärdig. Men, en man som skrivit ”Jag älskar dig” på hennes timeline kom med ny information.
– Jag känner inte henne, sa han när jag ringde upp.
Men ni är vänner på Facebook?
– Ja, vi har gått i skolan tillsammans men jag känner henne inte.
När såg du henne sist?
– Det var nog ett par månader sedan.
Så du kan bekräfta att hon finns på riktigt?
– Ja, jag har ju sett bilderna på henne. Det är hon. Men jag vill inte prata mer om det.
Längre än så kommer jag inte i min jakt efter källan. Men delningarna på Facebook bara fortsätter. Sedan polisen och Nyheter24 skrivit om bluffen under måndagen har inlägget fått ytterligare tusentals delningar. Ett trollinlägg eller en genuin oro från en orolig förälder? Klart är att man skulle kunna varna för dinosaurier som smider planer om att ta över Gotland – och ändå få 10 000 Facebookdelningar.”

Visst, precis som Erik skriver vill vi alla väl men jag tycker man ska tänka till både en och två gånger innan man delar något där det skulle kunna tänkas finnas en negativ downside. Efterlyst jobbar ju med samma metod men i samarbete med Polisen. Det känns som flera fenomen där ute poppar upp från ingenstans och sätter många starkt förankrade system och arbetssätt på pottkanten rejält. Lexbase som senaste exemplet där, utan att jag registrerat mig, förstår att även oskyldiga, dvs friade, vittnen och liknande ”hängs ut”. Rättsväsendet och Polisen får kämpa för att hänga med i svängarna. Internet och dess utveckling går fram som en tromb och det finns inte mycket vi kan göra för att stoppa det. Ja, nu har jag hunnit reflektera lite på morgonkvisten och det är en enormt stor och komplex diskussion men som vanligt med mina inlägg, om det kan hjälpa någon eller få någon att tänka på ett nytt sätt och kanske göra något annorlunda framöver baserat på mer eftertanke eller andra perspektiv så är jag glad. Vi har så mycket att tänka och göra så det är inte lätt att få med alla vinklar och tänkbara effekter. Jag har ju garanterat missat 100 sådana så feel free att kommentera kring Era tankar.

Gillar du det här inlägget? Isf ber jag dig att dela det på Facebook och bland dina bekanta.. eller vänta nu, hur var det med källkritiken? Ditt val
/Gustaf