Tag Archive: blondinbella

MOPSTRÄFF I VASAPARKEN

20 oktober - 21:54

Som några av Er säkert vet har Blondinbella en mops som heter Christian. Emily och jag kollar ofta in på hennes blogg för att snappa upp lite mopsbilder och för ett tag sedan skrev hon om en mopsträff i Vasaparken. Helgen efter, dvs igår stod vi redo med kameran och ögon stora som tallrikar. Här skulle det spanas mopsar! Till vår stora förvåning och glädje är de små rackarna rätt aktiva och energirika när de är i flock. Ser man en ensam mops på promenad med matte/husse så är de rätt lugna. Igår var det full sula, kuta, sniffa, leka, jaga och kraffsa. Höstvädret bjöd ju inte till lite lövlek och Emily var inte sämre. mopsträff vasaparken

mopsträff vasaparken-3

mopsträff vasaparken-6

mopsträff vasaparken-8

mopsträff vasaparken-9

mopsträff vasaparken-10 - kopia

mopsträff vasaparken-11

mopsträff vasaparken-12

När tår och fingrar började ge upp funktionaliteten fick vi lägga ner och gå till Coffehouse by George för en värmande kopp kaffe och kanelbulle. Bullen fick bli PWO till benpasset och trots lite för dåligt med energiintag under dagen fick vi till ett bra benpass. Märker att jag oavsett förutsättningar kan prestera bra så länge jag ger det mitt fulla mentala fokus. Igår var det ingen ”riktigt” PWO men när jag väl lägger mig i benpressen kan jag mana fram en sida i mig som krävs för att få muskeltillväxt. Det är nästan alltid samma mentala motivering jag använder mig av och den funkar lika bra varje gång. Igår kryddade jag med lite annat inslag men om jag fokuserar på mina drömben, frågar mig själv om jag verkligen vill ha dem, och sedan lyfter av vikten så brukar jag kunna få rejält skjuts i benpressen.
Provade även att böja lite igår och trots min långa frånvaro så gick det helt OK teknikmässigt. Var inte uppe på mer än 130 kg och körde ett par set men ändå OK. Jag vet att OK inte räcker för att få de där riiktigt bra passen. Då måste jag vara GRYM ( i min egen bedömning) och igår var jag tyvärr bara OK. Det ger mig en viss procent sämre resultat i det långa loppet men jag ska vara grym nästa pass – det finns inget annat. Jag kan vara grym och jag ska vara grym! mopsträff vasaparken-17 mopsträff vasaparken-16 mopsträff vasaparken-15 mopsträff vasaparken-14
Måste jobba vidare så lämnar Er med lite nyheter i punktformat:
– Alex har fått de sista klippen idag till vår ICANIWILL Video
– De nya kepsarna (se bild uppe i instagramflödet) är klara, inväntar leveransdatum
– Beställer idag rosa hoodies till alla ladies
– Är det någon i Stockholmsområdet som behöver heltid/deltidsarbete och innehar B-körkort, maila mig!
– Ska ni gå på bio snart, kika på Capten Phillips, jäklar vilken bra film, såg den igår. Att den är byggde på en verklig händelse gör inte filmen sämre!
Trevlig kväll allesammans och tack för den fina responsen på föregående inlägg. Det är så jag vill skriva, det är så jag trivs att blogga. Det kommer mer av dessa inlägg framöver men jag kan inte trycka fram dem, de måste komma till mig. Lämnar Er med två bilder från axelpasset idag. Så bra!

Emily sidolyft hantelpress 40 kg

/Gustaf

ATT BLI STOR?

3 mars - 22:47

Den här bloggen startade för.. 5 år sen och har cirkulerat i lite olika former.
Först var det ollas.blogg.se där pilotprojektet drevs. Pinnen hade börjat rapportera träningspassen men främst fick man följa livet i Uppsala med diverse nya studiekamrater, snöslask, SM i motvind och plugg. Gillar/Gillade den bloggen. Tycker att jag hade en humoraspekt i den som jag inte riktigt har här..eller jag har den här men den kommer inte fram lika ofta.

Efter ollas.blogg.se blev det utelivuppsala.se via GustafOllas.se. Samtidigt skapade jag mitt egna företag och hemsidan GustafOllas.com Efter utelivesessionen som varade drygt ett år och gav mig fler besökare la jag ner företaget, började jobba på CO och slog ihop hänvisningen från GustafOllas.com och .se.. där står vi idag. Nästa steg för mig blir att flytta bloggen till teambodyscience.se där alla mina team-kamrater numera bloggar.

Har under de senaste veckorna legat stabilt på 1000 besök per dag. Vet inte vad Martin (axon.blogg.se) eller Mikael (aldrivila.se) ligger på exakt men dom ligger en bra bit framför mig. Börjar mer och mer fundera på syftet med bloggen.. Det är kul att driva bloggen och ibland får man mail med folk som tycker man inspirerar dom men oftast är det mail med frågor om kost, träning, överätning, underätning, tillskott osv som huvudsyfte. Visst, jag svarar alltid och har alltid gjort det, jag svarar även på varenda kommentar, och jag känner ett ansvar gentemot dom som tagit sig tid till att maila till mig. Ibland väldigt långa mail. Jag tar mitt ansvar och delar med mig av den kunskap jag förvärvat genom många års testande och hårt slit men ibland känns det som det tar slut där. Som att jag har en skara människor, Ni vet vilka ni är, som följer mig och resten vill/chansar/tar bara tillfället i akt och ber om gratis hjälp då ingen av de andra blogg-profilerna har svarat (det märks på mailen, det är copy past på de flesta, inte alla men på de flesta, de enda de bytt ut är mitt namn. ”Hej jag gillar din blogg skarpt, du hur mycket protein ska jag äta.. bla bla”.)

Jag driver inte den här bloggen bara för att det är kul att inspirera andra utan även för att pusha mig själv och fortsätta utvecklas. Jag älskar att utveckla ett koncept och se hur långt man kan ta saker och ting. Nu har jag inte haft möjligheten att göra det riktigt med den här bloggen och det märks för jag tror man måste ta upp det en notch om man ska bli stor inom bloggvärlden. Man kanske måste exponera sig mer och synas överallt, acceptera att Facebook inte blir en personlig sida längre utan ett verktyg för att marknadsföra sig. Måste erkänna att jag känner mig tveksam till det och det känns inte som jag. Därför gör jag det inte. Har sagt det förut men jag är restriktiv med min Facebook. Accepterar folk jag träffat och folk jag känner. FYI.
Jag är inte den personen, konstigt nog, som gillar att stå i centrum. Jag är mer smygpersonen, som gillar att höra folk prata om mig när dom inte vet att jag hör. Om jag kunde välja skulle jag vilja vara en fluga på väggen som hörde allt men slapp stå och säga tack och va kul att du säger si och så. Blir generad om någon ”öppet och högt” pratar positivt om mig, vet inte hur jag ska ta emot det. Som igår tex när vi sitter och äter. Dan som är expert på att höja andra till skyarna och slänger ur sig någon om att ”Gustaf är den enda jag träffat i mitt liv som har större armar än mina vader”, visst jag ler inombords men när det sitter 7 andra killar vid bordet blir det på något sätt jobbigt.. jag vill bara få tyst på pratkvarnen (en pratkvarn jag verkligen ser upp till och gillar extremt mycket!).

Hur kan man då annars bli stor? Jag vill ju bli större.. måste jag vinna DC?SM? Jag är ju långt ifrån bäst i någon gren, tränar långt ifrån hårdast av alla, jag har långt till en toppfysik, ja, det känns som jag har långt till det mesta rent prestationsmässigt men vad måste jag.. ja.. vad måste jag göra?
Om jag kunde jobba med mitt personliga varumärke och marknadsföra mig själv genom denna blogg och andra sätt på heltid skulle det se väldigt annorlunda ut på min blogg men jag har ett jobb jag trivs extremt bra med där jag får mycket ansvar och möjlighet att påverkar. Jag har inte kniven mot strupen att få in PT-kunder eller ekonomiskt beroende av att jag lyckas sälja x produkter tillskott eller egna kläder (inget påhopp på Micke och AV, jag tycker han gör ett grymt jobb, läser själv hans blogg dagligen!) Faktum är att jag inte tjänar några pengar alls på denna blogg..
Men det känns som den här bloggen fastnat i ett antal läsare och där är det stopp. Jag vill öka på mina läsare och jag vill nå flera.. men ändå göra samma sak jag gör på bloggen idag. Finns det helt enkelt inga fler som är intresserade av en random noob som gjort en lång resa från pinne till OK fysik? Det var ju så allt började? Det var ju så folk började läsa min blogg och det var därför dom läste min blogg.. den tunna killen som började träna och växa.. har jag stannat av? Är det därför det inte växer här på bloggen?… är jag bara en i mängden nu av alla bloggar? (snyft – NOT!)

Vart vill jag komma? Vad vill jag säga? Jag vill fortsätta växa och fortsätta inspirera folk där ute som tror det är omöjligt, svårt och hopplöst att ta sig någonstans med träningen.. Jag är som sagt långt ifrån bäst på något, jag är ingen specialist, jag är en generalist.. en envis och trägen generalist som vill ha drömkroppen! Tävlingarna lockar mig egentligen inte jättemycket.. visst, jag är tävlingsmänniska och ställer skyhöga krav på mig själv men jag gör inte det här för att hävda något.. att jag kan vinna chins eller vinna dips, de skiter jag i. Jag vill prestera för mig själv.. jag vill bygga min kropp för min skull, inte för att någon domare under ett ögonblick ska tycka att jag sätter min pose bäst och har bäst form just den dagen, efter konstens alla regler.. Jag vill göra det jag gör och göra det så jävla bra att folk vill läsa om det jag gör och känna att dom kan relatera till mig!

Vet inte om jag resonerar med mig själv mest eller med Er?
Feel free att skjuta från höften. Själv kommer jag fundera vidare och kanske videoblogga om saken senare.

Någon som gjort denna resa x100 är ju Blondinbella. Säga vad man vill om hennes innehåll och hur allt var i början men jäklar vad hon ridit på sin våg och vidareutvecklat den. Respekt!