Just nu råder det dietkaos i landet och på många bloggar. Alla ska ner fort som bara den för att komma i form helt plötsligt. Infall och oplanerade ”deffar”.. har lite åsikter kring detta som jag tänkte dela med mig av.
Men, vi börjar med ett mail som jag fick idag från en av mina läsare. Handen på hjärtat så var det de mailet som fick tankarna att börja snurra kring dietandet. Så här ser det ut:

MINA ERFARENHETER

När jag läser det här så tänker jag själv tillbaka på 2008-2009 när jag låg kring den här vikten. Dieten 2008 var ett första experiment och jag lärde mig en hel del. Gick ner ett par kg och kände mig i bra form. 2009 tog jag nästa steg och gick all in. Gick ner från 92-93 till 83 kg på mina 193 cm. Kan säga er att det finns många bra bilder från den deffen men det finns samtidigt många bilder där.. hm hur ska jag uttrycka mig, jag ser sjuk ut?
Var riktigt taskig mot mig själv dietmässigt och drog ner kring 1600 kcal per dag med promenad och träning på det. Mina ben värkte av trötthet varje morgon när jag gick upp för att gå mina 45-60 minuter. Benpassen var rena plågan då jag hade i princip noll kolhydrater i kroppen och lätt övertränad + trötthet. Vågar mig nog på att lägga upp en bild bara för att ni ska få en uppfattning om hur det såg ut när vinklarna inte riktigt stämde. Jag har för länge sen insett att det var helt åt skogen att genomför denna diet. Jag pressade mig själv för hårt och jag är övertygad att jag tappade mycket muskler under den dieten. Varför skriver jag då de här? Jo precis som skribenten av mailet ovan så har han börjat dieta på en redan relativt låg vikt på många centimeter. Jag skrev tillbaka och frågade vad han hade för mål (antog att han ville bygga muskler utifrån den texten) och sen frågade jag om han tyckte att deffen/dieten hjälper honom att nå sitt mål? Troligtvis inte just nu, eller hur?
När jag inledde min diet 2009 tyckte jag att jag var stor ( jag är lite större idag men fortfarande en bit kvar). Idag och för ett tag sen vet jag att så inte var fallet. Jag var tvärtom väldigt liten när man kommer in på bara skinnet (och lite muskler så klart). Man lär sig väldigt mycket på att dieta och någon gång måste man ta steget ut och köra en första vända men i det här fallet vill jag dela med mig av mina misstag och sa helt enkelt (utan att ha sett några bilder) att jag tror han ska strunta i dieten, träna på ett år och återkomma inför nästa sommar då han troligtvis väger kring 90-92 och ställa samma fråga till mig då.

Så här såg det ut 2009 på 83 kg.

Det är kul att vara i bra form till sommaren, fine det köper jag, men vart vill ni komma i längden med er träning? Vad vill ni uppnått? Var då beredd att offra de korta målen ibland och välj den tuffa vägen. Har ni bestämt er så har ni. Då är det värt det. När ni tittar tillbaka på Er själva om ett år kommer ni se tillbaka på Er själva och vara stolta över det ni åstadkommit det kommande året och en diet kommer kännas som en perfekt balans efter ett år i byggandets tecken. Ni kommer känna ett sug, en vilja så stark att inget kan stoppa er. Detta istället för ett tvång att ”banta” så mycket det går nu till sommaren bara för att.. Svensk sommar är dessutom värdelös att vara i bra form till. 10 dagar sol. Ok, nu blev det mycket neggo men vill ni dieta så lägg in det i årsplanen och släpp alla måsten. Det ska vara kul och fylla ett syfte. Är det ingen tävling på gång finns det ingen anledning att droppa bara för att?
Jag står där just nu, och tittar tillbaka på mitt år. Jag skippade allt vad tävling och diet(nedåt i vikt) innebar efter F5 i somras då jag visste att jag skulle köra DC nu kommande December och att jag behövde alla pass jag kunde få för att bättra på mina svagheter till tävlingen. DC kan tyckas som ett långsiktigt mål för många och jag får ofta höra ”ska du redan börja dieta? Du ska ju tävla i DECEMBER!” men det är det som kommer krävas för att gå ner sakta och landa på en sån liten muskelförlust som möjligt (kommer skippa dieten på USA-semestern 3 v) men samtidigt är inte DC mitt slutgiltiga mål. Det är ett delmål.. ett delmål mot mina drömmars kropp.
Hade det inte varit för att jag bestämt mig för ett år sen hade jag inte tävlat i år heller utan fortsatt bygga och bygga för att komma närmare mitt mål. Nu har jag satt upp mitt mål och jag kommer köra de här racet nu hela vägen till DC.
Ser fram emot den resan och har så gjort ända sen jag bestämde mig. Ni hänger väl på och stöttar mig mot DC, den 1 december 2012?

Så, vad ska du göra? Deffa eller bygga?