Lite drygt 2 kilo (+) ner på första veckan. Träningen har gått bra men spegeln och skallen börjar redan köra mind games med mig. Formen är inte bättre, jag känner att jag har lite mindre fett på magen när jag nyper men generellt sätt händer det inte så mycket (rent fett och formmässigt) på en vecka. Spegeln får mig att se smal ut eller iaf föreställer sig mitt huvud det. Jag vet hur tunn jag var sist jag tävlade och jag vill verkligen inte bli så tunn igen. Det är med den anledningen och med tanke på att jag inte tycker jag lagt på mig så mycket massa på benen som jag hade hoppats, som gör att jag idag tvekar till tävling. Kanske blir det bättre framöver när formen börjar bli mer synbart förbättrad men aldrig tidigare har jag känt de här hjärnspökena så tydligt. De flesta som någon gång har provat på en diet har upplevt denna känslan på ett eller annat sätt. Vet att jag är långt ifrån tunn och att jag kan plana ut när som med vikten men ändå. Ska iväg och motionera mina ben och försöka bosta upp dagen lite! Spökena kan vara där men jag tänker inte låta dem slå ner mig så här tidigt, jag ser ju fram emot lite magrutor och mer ådror! Upp med humöret, i med lurarna och in under stången!